Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johannes Edfelt: Gunnar Björling - Anmälda böcker - Björling, Gunnar, Urval
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHANNES EDFELT
väpnat för att slutligen resultera i ett slags
andligt ledarskap. Sådant låter sig inte
avfärda med billiga glosor om att ”trägen
vinner” och dylikt. Det är fastmer tydligt, att
denna konsekvent hävdade hållning måste
tillmätas ett moraliskt egenvärde — oavsett hur
man reagerar inför Björlings poetiska
förkunnelse. Till sist vill han väl inte själv bli
betraktad ur en renodlat estetisk aspekt, utan
snarare ur en moralisk.
Paralleller till sin egen hållning kan han
tydligen finna hos män som Valéry och
Vilhelm Ekelund. Hans Larsson och Pär
Lagerkvist har han flerstädes betygat sin
tacksamhet. Till sin lynnesart — men ej till de
formella uttrycken för denna lynnesart — har
han också mycket gemensamt med sådana
författare.
3.
Valéry berättar i ”Monsieur Teste” den
meningsfulla och rörande fabeln om en man,
som i sin strävan efter att nå den ”rena
tankens” urkällor blir ett original, en tok i sin
omgivnings ögon. Inseende det lönlösa, det
tragiskt löjliga i sin strävan ägnar han sig
slutligen resignerat åt att odla tystnaden i en
för övrigt relativt behovslös existens. Med
verkningsfull ironi kontrasteras den
charmanta madame Teste till denna maniakaliska
uppenbarelse, denna tankens martyr. Björling
företer i sina litterära och filosofiska
intentioner mer än en fragmentarisk likhet med
denna skapelse av den franske diktaren. Han
är, i likhet med monsieur Teste, besjälad av
en strävan efter det omöjliga och
oupphinn-liga; men detta resulterar för hans
vidkommande inte i definitiv tystnad utan i ett lyriskt
stammande, ett målbrottstal, kanske mången
vill säga: i varje fall i ett destruerat
formspråk, som vill ge en föreställning om själva
tankeprocessens kramp och vånda. Han vill,
i sina dikter, aforismer och reflexioner,
ut
trycka det gränslösa, det universella och
kosmiska, inför vilket den mänskliga tanken
svindlar. Det avslutade och begränsade inger
honom avsky. I ett mera disharmoniskt
äktenskapligt förhållande till ett klassicistiskt
formideal än Björling kan man näppeligen stå.
Det heter i en karakteristisk aforism från
hans senare, mera lugna och lättillgängliga
skede:
”Vi har också hyllat formen eller det
avslutade — och vet att det ej ges någonting
avslutat. Att uppgiften är just att i ett ändligt
material ge en aning om det oavslutade, det
ej begränsade. Är det ej oändlighetsprägeln
som förtjuser oss i det sköna? Därför stannar
vi ej vid det blott enkelt vackra, vi söker det
sköna i hela tillvarons tragik och kamp, och
ett bristande skri mot himmelen behöver ej
stå tillbaka i skönhetsvärde för blommorna
och för mänskas konungsliga skönhet.”
Björlings tragik är den mänskliga
begränsningens eviga tragik. ”När ord föddes, dog
anden, eller flög vidare”: så formulerar han
sin vånda. Han kommer oss med sina brustna
rop, sin stammande apostrofering av alltet att
erfara en ohygglig känsla av människans
litenhet inför kosmos. Uttrycken för hans
hemlighetsfulla korrespondenser med det
gåtfulla universum — eller med det einsteinska
rummet, om man så vill — äro med
nödvändighet dömda till att lida av det mänskliga
ordets otillräcklighet. Detta tragiska
förhållande uppenbaras i Björlings litterära form.
Det går så långt att han för att uttrycka det
infinita använder infinitivmärket i stället för
temporala verbformer. Medveten om det
omöjliga i sin strävan, som likväl på grund av
sin omöjlighet ständigt eggar till fortsatta
ansatser, kan han avge så gripande
bekännelser som denna:
Jag skrev så mycket. Jag har svårt att fatta och
förstå.
Jag vet att allting bort ett klarhets klart och som
ett rätt vägt mellan att begripa och ej fatta.
808
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
