Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Georg Svensson och Gerard Bonnier: För boksamlaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖR BOKSAMLAREN
Exlibris av Alb. Jærn.
E x 1 i b r i s
eller bokägarmärken ha varit i bruk sedan
slutet av fjortonhundratalet, alltså praktiskt
taget lika länge som tryckta böcker. Man har
ett intryck av att bruket av exlibrismärken
gått tillbaka på senare år, att det upplevde sin
sista verkliga högkonjunktur samtidigt med
William Morris’ typografiska insats och den
romantiska strömningen omkring sekelskiftet.
Är ett exlibris konstnärligt utfört och rätt
anbragt, alltså som etikett på främre pärmens
insida eller som stämpel på bandets framsida,
kan det ofta vara en prydnad för en bok, även
sedan denna vandrat över i andra händer.
I varje fall är en sådan ägarbeteckning ur
samlarsynpunkt att föredra framför en
namnteckning i bläck på titelbladet — med den
reservationen givetvis att namnteckningen ej
har ett autografiskt värde. Ju mindre en
bokägare manifesterar sin ägandekänsla desto
bättre är det dock i allmänhet Vill han av
praktiska skäl prompt sätta sitt namn i boken,
kan han göra det med blyerts.
En norsk exlibriskonstnär är Alb. Jærn.
Han har på Olaf Norlis forlag i Oslo utgivit
en mapp med 26 av sina exlibris, tryckt i 225
numrerade exemplar. Inalles har Jærn utfört
omkring 80 bokägarmärken. Den
konstnärliga kvaliteten på dessa märken är rätt ojämn.
Ibland, såsom i sitt eget och i Chr. Bugges
exlibris, använder han med god verkan ett
kraftfullt träsnittsmaner, i andra en rätt lös
tuschteckning. Sämst behärskar han den
mänskliga figuren och ornamenten; bäst
landskap och djur. Den typografiska
belhets-eflekten liksom symboliken har också utfallit
tämligen olika. Det är den värsta faran med
exlibris, att symboliken ofta blir så ansträngd.
Ju mer man kan anknyta till verkligheten
i form av ett landskap, en gård, ett porträtt
etc. desto bättre är det, såvida man inte helt
kan avstå från bildinnehåll till förmån för
en rent dekorativ eller typografisk verkan.
Georg Svensson
Robin s on Crus o e
Få böcker ha väl varit mer lockande för
1700-talets boktryckare i England än
Robin-son Crusoe eller som den fullständiga titeln
lyder: The Life and Stränge Surprising
Adven-tures of Robinson Crusoe. Verket trycktes
i åtskilliga tjuvtrycksupplagor. Dessutom
förkortades det ned gång på gång ända till
”pennieböckernas” storlek, där Robinson
Crusoe råkade i ett något tvivelaktigt
sällskap bestående av Moll Flanders, Robin Hood,
doktor Faust och flera andra av den engelska
folklitteraturens älsklingsfigurer.
Den första delen av Robinson Crusoe utgavs
av William Taylor den 12 maj 1719. Det är
knappast förvånande i betraktande av den
tidens särdeles osäkra boktryckar- och
bokför-läggarförhållanden att en piratupplaga, utgiven
av en irländare, dök upp på marknaden redan
810
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
