Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Malmberg, Bertil, Tyska intryck 1936, anmäld av Carl Björkman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
att han kunnat ge en och annan dylik intensiv
bild med kraft att förfölja en. Man minns
utom skildringen från koncentrationslägret vid
Dachau en berättelse om intelligensen och det
Tredje riket — en levande bild, åskådlig som
såge man den på en teaterscen, av en aftons
professorssamvaro i en av dessa vackra små
universitetsstäder, som erövrat sig ett
odödligt rykte genom sin atmosfär mättad av
vetande och idyll. Man glömmer icke så lätt
denna skildring från en vetenskapens
förtryckta borgarvärld där diskussionens vågor
gå häftigt fria medan S. S:s pistoler smattra
i ett avlägset fjärran. Andra gånger åter kan
Bertil Malmberg utifrån ge skildringar som
fängsla genom en klar blick på tyskt arbete
och tyska arbetsresultat — inför hans
intresserade och imponerade målningar av den nya
riksautostradan har man ett starkt intryck av
att det är diktaren som talar, bergtagen av
beundran inför det händernas praktiska och
kraftfyllda verk i vilket han själv inte har
någon delaktighet. Och en och annan läsare
erinrar sig kanske med ett igenkännande
leende hur en annan diktare, Friedrich
Höl-derlin, som också han hade sina rötter i både
klassisk och germansk kultur, under sin
decemberresa 1793 till fru von Kalb på
Wal-tershausen vid Jena, i några berömda rader
gav uttryck åt sin beundran över sin tids
praktiska vägbyggarresultat sådana han blgv i
tillfälle att avprova dem på vägen mellan
Erlangen och Koburg.
Överhuvud har man inför Bertil Malmbergs
Tysklandsbok en mycket stark känsla av att
dess bästa förtjänster äro en diktares
förtjänster: också i sin prosa talar Malmberg
som den vilken rört sig närmare gränsen än
andra reporters; hans stil har en eftertänksam
aningsfullhet, märkt av vissheten om
undergångens närhet, och då och då viner det över
dessa sidor liksom en blåst från Europas
plundrade terrasser. Inför författaren till
”Tyska intryck 1936” har man liksom inför
den diktare som skrev ”Parkerna” och
”Illusionernas träd” och ”Död stege hymnen genom
stj ärnerummen” ett intryck av att stå inför
en skald för vilken människans naturliga
höghet är en självklar angelägenhet.
Och ändå går det inte att komma ifrån att
Malmbergs Tysklandsbok endast alltför många
gånger lämnar efter sig en känsla av
otillfredsställelse hos den läsare vilken intresserar
sig inte bara för Tyskland utan också för vad
Bertil Malmberg tänker om Tyskland — denne
Bertil Malmberg som med hela sitt lyriska
förflutna och också genom sin personliga
mantalsskrivningsort under en lång följd av
år har förutsättningar att på ett sätt som ingen
annan tänka och känna inför Tredje riket.
Men denne Bertil Malmberg har på något vis
gaat udenom. Han berättar — på några för
övrigt alldeles förtjusande sidor — om det
hotande utslocknandet av den värmekälla
i Europas mitt, som utgöres av det bayerska
kynnet; men han har ingenting att säga om
den katastrof som den tyska borgerlighetens
utdöende innebär för Europa. Vi få veta en
hel del om den ynglingastat av gosselynne
och äventyrshåg, som i dessa dagar är under
uppbyggnad söder om Östersjön; men vi få
ingenting veta om vad Bertil Malmberg själv
tänker inför det faktum att Tyskland nu under
fyra års tid ställt på avskrivning den gyllene
medelåldern med allt vad det innebär av
långsam kontinuitet och mödosamt förvärvad
erfarenhet. Man har efter att ha genomläst
detta arbete icke fått något klart svar på de
spörsmålen: Vad menar Bertil Malmberg
i grund och botten om Adolf Hitler? I vilka
punkter sympatiserar han med diktaturen?
I vilka punkter är den antipatisk för honom?
Det finns flera förklaringsgrunder till att
just Bertil Malmberg tiger i dessa punkter;
man bevarar av denna bok också ett intryck
av att Malmberg icke i första hand intresserar
sig för de tyska problem, vilka eljest en
nordisk iakttagare betraktar som självklart att
först och främst ta upp till debatt när talet
faller på nationalsocialismens Tyskland.
Bertil Malmbergs reaktioner inför detta Tyskland
överensstämma för övrigt i mer än en punkt
med den uppfattning om Tyskland, som man
då och då kunnat utläsa ur ett och annat
intervjuuttalande, en och annan sporadisk
deklaration av Verner von Heidenstam. I bägge
fallen gäller det diktare, vilka genom sin
allmänt humanistiska inställning kunde tänkas
vara de första att reagera mot Tredje rikets
våldspolitik, men som vägra att blanda sina
röster i ett skall där så många lumpna
bevekelsegrunder och så mycket futilt
resone
160
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
