Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Malmberg, Bertil, Tyska intryck 1936, anmäld av Carl Björkman - Tingsten, Herbert, Den nationella diktaturen, anmäld av Åke Thulstrup
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
mang ligger bakom. Och i bägge fallen är det
fråga om diktare vilka i sina offentliggjorda
meningar kunna anse sig ha skäl att se bort
från de sidor hos nationalsocialismens
Tyskland, på vilka alla iakttagare utan undantag
anmärka, för att i stället uppehålla sig vid
en och annan sida, som har sin resonans
i deras egen personlighet och diktning. Det
är sålunda alldeles ofrånkomligt att Bertil
Malmberg på ett eget sätt varit fängslad av
själva livets åtbörd i Tredje riket, han har där
funnit några av de kultiska bindningar och
något av det sakrala schema, som han eljest
förgäves efterlyst i en värld där människan
varit rituellt hemlös. Också han har — alla
egna kritiska invändningar till trots — känt
hur det nya tyska vardagslivet behärskats av
de högtidliga sinnebilderna, och han har
ideligen erinrats om hur dessa sinnebilder för
medvetandet aktualiserat individens samband
med något hemligt och mäktigt.
Till allt detta kommer ytterligare ett
faktum: Bertil Malmberg har — på ett långt
tidigare stadium än antagligen någon annan
svensk — upplevt den spirande
nationalsocialismen; flera av dess karakteristika måste,
innan de ännu slagit ut i giftiga blommor,
för honom ha synts som karakteristiska för
tyskt lynne överhuvudtaget, och han har med
diktarens fina känselspröt förnummit åtskilligt
som ännu blott på grostadiet rörde sig i
människornas sinnen. Den skildring Malmberg ger
av München i Majus’ tecken 1923 rymmer på
folkpsykologiska iakttagelser, som, om också
i en anspråkslös form, äro artbesläktade med
D. H. Lawrences bekanta Tysklandsbrev från
några år senare.
Som konstitutiva egenskaper i tyskt lynne
betraktar Bertil Malmberg vissa drag vid vilka
vi andra icke lägga alltför stor vikt. Det
förklarar till dels att man mer än en gång inför
hans Tysklandsskildringar konstaterar att han
betraktar en tysk tradition som fullföljd, där
vi betrakta den som avbruten. I hans efter
rättvisa strävande, ofta inspirerat skrivna, bok
om Tyskland finner man levande iakttagelser
av det tyska utanverket och djupt begrundade
reflexioner — som i detta nu ingen annan än
Bertil Malmberg skulle kunna göra — om
den tyska samtidens symboliska livsstil och
magiska uttrycksmedel. Men man saknar den
rätta känslan för den oreparerbara förlust
som den tyska borgerliga liberalismens
utslocknande innebär för vårt kära Europa, och
man saknar här överhuvud den känsla av
kvalfylld oro, som pinsamt och pockande
förföljer oss alla inför det tyska folkets isolering
och fysiska utsugning, dess rättslöshet och
själanöd. Carl Björkman
Den nationella diktaturen
HERBERT TINGSTEN: Den nationella
diktaturen. Nazismens och fascismens idéer.
Serien Orientering i aktuella
ämnen. Bonniers.
5: 50.
Det ämne Tingsten behandlar är fascismen.
Författaren tar emellertid under behandling
endast de fascistiska rörelser, som har slagit
igenom politiskt. Han uppehåller sig vid
Tysklands, Österrikes och Italiens fascistiska
rörelser och de ”nationella” diktaturer, som har
framsprungit ur dessa rörelsers politiska
segrar. De mer eller mindre utpräglat fascistiska
diktaturerna i Polen och Portugal samt de
demokratiska ländernas fasciströrelser
behandlas däremot inte.
De fascistiska rörelsernas framväxt och
genombrott, deras olika ”regimer” och deras
ideologier behandlas för de tre berörda
ländernas vidkommande efter samma metod och
med den säkerhet i formen och skärpa i
analysen, som är egen för Tingstens penna. Den
som vill slå sig igenom dagspolitikens
dimbildning för att få åtminstone en glimt av de
rent ideella motsättningarna, det vill säga av
de verkliga problemen, borde här kunna få
sitt lystmäte. Tingstens ypperliga analyser och
referat av de kuranta ideologierna är ägnade
att sprida ett klargörande ljus över de skumma
lokalerna.
På en eller annan punkt drivs man
kanske till opposition mot författarens
slutsatser och värderingar. Tingsten beskriver den
tyska fascismen (nationalsocialismen) som en
väsentligen ”borgerlig diktatur”, vars
egentliga politiska funktion är att slå vakt kring
det privatkapitalistiska systemet och hejda de
vänster ifrån lanserade socialiseringsplanerna.
Författaren ironiserar bittert över den
teck
161
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
