Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Artur Lundkvist: Amerikansk prosa - Anmälda böcker - Dos Passos, John, The Big Money
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AMERIKANSK PROSA
son när han återvänder från Europa som
löjtnant vid flyget och börjar pröva alla dörrar
som certifikatet och uniformen öppnar för
honom. Ena dagen festar han ohejdat, andra
dagen driver han utblottad omkring på
gatorna, men med sina skrupulösa
streber-fasoner klarar han sig alltid igenom. Han
vädrar pengar i flygmaskinsbranschen, får
en chans och arbetar på allvar en tid medan
det bär uppåt. När fåfängan blivit
tillfredsställd slappnar självdisciplinen igen, hans
väg kantas med drinkar och kvinnor, han
spekulerar högt, förlorar och blir desperat.
Han har ingenting inombords att återfalla på;
ett huvudlöst biläventyr med dödlig utgång
förebygger ett måhända ännu bedrövligare
slut på hans bana.
Även Richard Ellsworth Savage, poet,
kapten och reklamagent hos den store
reklammakaren Moorehouse, båda välkända
salongs-hj ältar från de föregående böckerna, möter
upp igen. Han är inte mycket olik Charley
Anderson, han irrar i samma dimma mellan
barer och sängar, blott med den skillnaden
att han åtminstone till det yttre lotsar sin
framtid i land genom att lägga beslag på en
patenimedicinkungs annonser och dotter. De
båda väninnorna Elinor och Eveline återser
man också som hastigast och det artar sig rätt
trist för dem med deras halvhjärtade
frigjordhet och nattståndna artisteri. Nya i leken är
Mary French och Margo Dowling. Den förra
är en idealistisk socialarbeterska, som blivit
infekterad med sin fader småstadsläkarens
känsla för de fattiga; hon hamrar sönder sina
romantiska instinkter vid rankiga
skrivmaskiner och blir älskarinna åt en halvgammal,
demokratisk senator. Sedan kommer den
radikale Ben Compton och flyttar till henne direkt
från fängelset, en nedbruten man med en
fanatisk vilja, som blir henne en ännu mer
beklämmande älskare. Och i Boston efter den
stora kampen för Sacco och Vanzetti sjunker
hon ner i nederlagets susande trötthet. Margo
Dowling går en annan livsväg på grund av
andra miljöintryck, hon ger sig som ung
flicka lättsinnigt av till Kuba med en
gitarrmusikant, lär efter hand den kalla beräkning
i lättsinnet som behövs för att ha framgång
och flammar till sist upp som stjärna i
Hollywood.
Det är sanna berättelser ur livet i
Amerika, nervkittlande genom sina sakkunnigt
inregistrerade sensationer, enformiga i sin
anhopning av alldagligheter och inte så litet
beklämmande. Atmosfären är utomordentligt
förnimbar i dessa skildringar, matoset och
den kallnade fettbeläggningen i hyreshusen,
städernas fadda smak av sot och j ärn, trafikens
ödsliga dån. Förfärande mekaniskt lever dessa
människor, utan någon mening inom sig eller
någon önskan som riktigt är deras egen, bara
snurrande med i det blinda
samhällsmaskineriet. Det är som om den jäsande och alstrande
livsdriften upphört hos dem, som om den
elementära navelsträngen avskurits och de
bara existerade som tomma skal. Men hur
skrämmande väl man än tycker sig känna igen
dem är de väl dock endast delvis sanna såsom
representanter för en epok och ett släkte:
verkligheten och mänskligheten är ju ändå
alltid så oändligt sammansatta,
motsägelsefulla och laddade av okända krafter. Som
varje författare skriver Dos Passos utifrån ett
visst givet och begränsat medvetande om
verkligheten, ja, i hans fall tillkommer dessutom
en bestämd och ytterligare begränsande
social-teoretisk uppfattning. Denna uppfattning, en
principiellt materialistisk samhällssyn, för att
inte säga livssyn, utgör både hans styrka och
hans svaghet som författare. Den sätter en
iögonfallande gräns för hans
människoskildring, för dess resning och giltighet. Den når
aldrig över massans, genomsnittets nivå.
Det märker man tydligast när man mellan
de diktade avsnitten läser hans biografiska
201
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
