Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Georg Svensson: Redaktionella kommentarer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMENTARER
H. G. Wells
har otvivelaktigt varit en av de stora positiva
krafterna i vår tids andliga liv. Av de
isolerade meditativa tänkarna och de
vetenskapliga specialisterna har han väl betraktats som
en ovederhäftig bråkmakare, som trängt sig
in på förbjudna områden och stört friden
i forskningssalar och tempelhallar. Men han
har själv varit klart medveten om sin
begränsning likaväl som om sin universalitet. När
man som han sökt omfatta hela sin tids liv
och vetande måste erfarenheten inom varje
särskilt område nödvändigtvis bli begränsad
och bristfällig. Inte ens ett så rastlöst
verksamt och långt liv som Wells’ räcker till för
att lukta på allt och vara allestädes
närvarande. Men han har gjort det bästa
möjliga av en omöjlig prestation, och i
närvarande stund är han säkerligen världens
mest mångsidige författare. Det är allmänt
bekant vart Wells’ encyklopediska
självbildning lett honom: till tron på den för frihet,
välstånd och demokrati tryggade världsstaten.
Det är ett soligt perspektiv, som fått många
att tvivlande skaka på huvudet. I vad mån
medfödd optimistisk disposition bidragit till
den wellska framstegstron och i vad mån den
beror av profetisk intuition eller blott på
snusförnuftig aritmetik, där irrationella faktorer
givits alltför litet plats, kunna vi här lämna
därhän. Som proposition är den tillräckligt
väl belagd och snillrikt advocerad för att
förtjäna ett allvarligt mottagande. I hela sitt liv
har Wells rusat omkring som en liten ettrig
vallhund för att få fart i den tröga mänskliga
boskapshjorden, för att samla den och driva
den framåt mot väntande bättre betesmarker.
Hans skällande har hörts än i täten, än i kön,
än i den ena, än i den andra flanken. Sånt
irriterar, men alldeles fruktlöst har det inte varit.
Wells har nu passerat de sjuttio. För tre
år sedan kände han sig trött och modlös och
frågade sig om han levat alldeles förgäves.
Med karakteristisk grundlighet och energi satte
han sig då till att gå igenom hela sitt liv från
den stund, då han föddes i ett schabbigt rum
ovanpå en liten bosättningsaffär vid High
Street i Bromley, Kent, till det ögonblick, då
han i flygmaskin lämnade Ryssland efter att
ha haft ett längre samtal med Stalin liksom
han kort förut haft ett samtal med Franklin
Roosevelt. Resultatet blev hans stora, även
till svenska översatta Försök till
självbiografi, som är ett av vår tids märkligaste
mänskliga dokument, en av nycklarna till
förståelsen av nutidens historia. Wells besökte
de två statsmännen för att kollationera hur en
gammal älsklingstanke hos honom stått sig,
den nämligen att Amerika, Ryssland och det
brittiska imperiet genom en gemensam
orientering, ett sätt att sträva och tänka mera än
en politisk koalition, skulle föra världen så
långt framåt mot en ny moral och social
organisation att någon reaktion icke längre
vore tänkbar. Han blev besviken på Ryssland,
där han märkte att man redan hamnat i ett
nytt åsiktstvång. Mot slutet av boken
sammanfattar han sin syn på utvecklingen:
”Kvar står sanningen, att ingenting i dag
står i vägen för mänsklighetens uppnående av
universell frihet och allmänt välstånd annat
än tankeförvirring, egocentrisk sj älvupptagen-
247
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
