Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Georg Svensson: Redaktionella kommentarer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMENTARER
het, fixa idéer, missförstådda fraser, dåliga
tankevanor, undermedveten fruktan och skräck
och rena oärligheten i människors sinnen
— särskilt då hos dem som hålla
nyckelpositionerna. Universell frihet och allmänt
välstånd hänger inom räckhåll för oss men nås
ändå icke, och vi framtidens världsmedborgare
vandra omkring i världen av i dag som
passagerare på ett försenat fartyg utanför inloppet
till en hamn, som alla kan se men som bara
på grund av något mankemang i
navigations-hytten inte kan anlöpas. Fastän jag kan komma
i kontakt med nästan alla människor i
nyckelpositioner, saknar jag förmågan att bringa
dem i samklang. Jag kan tala med dem och
även göra dem osäkra, men jag kan inte förmå
deras hjärnor att se.”
Sedan dessa rader skrevos har oredan i
navigationshytten blivit betydligt mera
påfallande. De reaktionära krafterna i tiden hota att
tvinga fartyget att vända och styra ut till havs
igen. Wells har inte varit okänslig för att det
mörknat på över världen de här två sista åren.
I den lilla berättelsen The Croquet Player,
som utkom till julen 1936, gör han en ny
förtvivlad attack mot mänskligheten. Men här
är han inte längre den beskäftigt skällande
vallhunden utan uppträder i betydligt mera
demonisk förklädnad. Med en spöklik allegori
vill han denna gång skrämma mänskligheten
till förnuft.
Vi presentera denna Wells’ senaste bok i sin
helhet i detta nummer och äro glada över att
ha kunnat förvärva Sigfrid Siwertz som
översättare. Krocketspelaren ter sig för oss som
ett i all sin litenhet betydande verk. Det visar
oss Wells på höjden av skönlitterär ingivelse,
sådan han sällan efter sin ungdoms och
medelålders produktion låtit den komma till uttryck.
Må det tillåtas oss också att i detta
sammanhang framhålla, att Wells, världens
säkerligen mest läste nu levande författare, både
som diktare och som outtröttlig förkämpe för
mänskliga ideal ter sig minst lika självklart
förtjänt av Nobelpriset i litteratur som
Kip-ling, Yeats, Shaw och Galsworthy.
Konstmånaden
mars gick i de norska färgernas tecken. De
som månaden förut gått på Liljevalchs och
fröjdat sig åt den svenska konstens blomstring
och mångsidighet blevo imponerade och en
smula svenskt avundsjuka, när de norska
monumentalmålarna fyllt samma väggar — och
tak också för den delen — med kartonger och
skisser. Vilken kraft, vilken resning, vilken
fantasi! Att detta norska monumentalmåleri,
som här främst representerades av den
berömda treklövern Axel Revold, Alf Rolfsen
och Per Krohg, är en av vår tids verkligt
betydande konstmanifestationer torde väl vara
obestridligt, även om inte utlandet ännu tagit
full kännedom om saken. Man kan föreställa
sig, att det en gång skall framstå som en
guldålder, till sin art jämförbar med den
grekiska högantiken, den italienska
renässanskonsten eller, för att ta ett par
blygsammare fenomen, den engelska
sjuttonhundra-talskonsten eller svenskt nittiotalsmåleri. Varje
lands konsthistoria har dessa höj dperioder, då
liksom de individuella konstnärsstämmorna
råka i harmoni och framskapa mäktiga
kör-effekter. Att studera dessa fenomen i
förhållande till deras andliga och materiella
bakgrund är ytterst givande men tyvärr sällan
prövat. (I Sverige syssla konsthistorikerna
överhuvudtaget endast med enstaka konstnärer
och föremål när det gäller det egna landet.)
Varför Norge just nu upplever en dylik
höjd-period medan den svenska konsten gör ett
mera splittrat intryck är inte lätt att på
rak arm förklara. Det framhålles att i Norge
myndigheter och även enskilda personer visat
betydligt större förståelse och offervilja, när
det gällt att bereda rum för monumentalkonst,
än i Sverige och att den engbergska
konst
248
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
