Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sven Stolpe: Spansk självprövning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPANSK SJÄLVPRÖVNING
rade små röda lappar med den landsflyktiges
hälsning till sin döde stridskamrat: ”Är
verkligen denna jord värdig att bevara ditt stoft,
Angel? Man borde icke ha fört dig hem,
förrän ditt hemland, vårt hemland, bär ett
fritt folk på sin jord, förrän över din grav
i Granada kunde ljuda — — — den
sanningens stämma, som nu är förbjuden i
Spanien, förrän respekten för förnuft, för ärlighet,
för kritikens heliga frihet där återfötts . . .”
Ganivets ”Idearium espanol” är hans
bestående verk. Han finner i den stoiske
filosofen Senecas åskådning1 — ”senekismen”
kallar han den — den spanska själens första
manifestation. Senecas stoicism är inte brutal
och heroisk som Catos, inte sublim och
majestätisk som Marcus Aurelius’, inte hård och
överspänd som Epiktets — den är naturlig
och human. Den kan sammanfattas i satsen:
”Låt dig aldrig besegras av något som är
främmande för din egen ande!”
Sammansmält med kristendomen möter oss samma
anda — menar Ganivet i ett resonemang, vars
lösa historiska underbyggnad faller i
ögonen — i spansk religiositet, spansk
rättskipning, spansk konst, spansk militarism. Kärnan
i det spanska är alltså oavhängighetsviljan.
Alla spanska krig är oavhängighetskrig, icke
erövringskrig — den åttahundraåriga
tros-kampen mot araberna likaväl som
befrielsekriget mot Napoleon. La reconquista är
Spaniens stora prestation under medeltiden
och förklarar, att i Spanien aldrig kunde födas
någon skolastik. Samma trosiver möter senare
i den spanska mystiken och fanatismen. Den
heliga Teresas extatiska Gudsupplevelser och
kättarautodaféerna är samma andas barn. Att
Spanien riktade in hela sin andliga kraft
mot förverkligandet av ett religiöst ideal, är
orsaken till att landet i modern tid knappast
har kunnat ge några värdefullare bidrag till
vetenskapen. Den moderna naturforskningen
1 Seneca föddes i Cordova.
och dess praktiska tillämpningar i det
industriella och sociala livet har aldrig spelat
samma roll i Spanien som i det övriga
Europa. Utom denna religiösa
energiutveckling har Spanien i sin historia också att
anteckna conquistadorernas bragder, som enligt
Ganivet likaledes markerar en typiskt spansk
oavhängighetsvilja. Att kampen mot morerna
blev så oerhört långvarig, berodde på
splittringen mellan de olika spanska staterna. Ingen
ville låta någon av de andra få överhand, och
därigenom förhindrades den samling, som
ensam kunde åstadkomma morernas definitiva
utdrivande. Slutligen blev det dock Kastilien,
som fick största förtjänsten av la reconquista.
Men då Kastilien därefter visade tendenser
att alldeles dominera Spanien, uppstod
tanken att utanför landet självt finna stöd för
uppehållandet av småstaternas
självständighet. Portugal, Katalonien, Valencia sökte
sådana stödpunkter i Italien och Afrika, och
på så sätt föddes den spanska
erövringspolitiken, som alltså inte beror på något
kraftöverskott utan på ett starkt behov av
krafttillskott. Conquistadorandan växte fram i de
västra och östra staterna, innan den sedan
övertogs och monopoliserades av Kastilien.
Kastilien ville fortsätta kampen mot morerna
på afrikanskt område, men de disponibla
krafterna kom i stället att genom Kolumbus
ledas över till Amerika. — Slutligen påpekar
Ganivet, att denna konstitutiva spanska
oavhängighetsvilja personifierar sig i den spanske
nationalhjälten, som alltid är individualist,
guerillahövding eller banditledare — från
Viriathus över Cid fram till Cortes och de
mycket smädade conquistadorerna.
Orsaken till Spaniens dekadans finner
Ganivet i Karl V:s kontinentalpolitik. Denna
dekadans kan övervinnas endast genom ett
stort anlagt reformprogram, som Ganivet
också skisserar: 1) Man måste samla alla
nationens krafter. 21 Man måste skapa en
289
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
