Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sven Stolpe: Spansk självprövning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVEN STOLPE
Spaniens andliga supremati över de
amerikanska dotterfolken (däremot ingen
politisk överhöghet I. 3) Man måste assimilera
vissa europeiska kulturvärden och hispanisera
dem. — Det gäller alltså för Ganivet icke att
anpassa Spanien efter den moderna världen
utan att återupptäcka de egna slumrande
andliga krafterna. Eller efter ett omformat ord
av Augustinus: Noli foras ire, in interiore
Hispaniae habitat veritas.
Spaniens historia har symboliskt framställts
i Calderons ”Livet en dröm”. Liksom
Sigismund rycktes Spanien med våld in i den
europeiska politikens brännpunkt och blev
herre över främmande folk. Efter många
fantastiska äventyr och bragder återvände det
till sin håla igen och fann sig där fjättrat
av fattigdom och elände och spörjande sig
själv, om hela denna historia verkligen varit
något annat än en dröm. Sigismund
övertygas om verkligheten av sina upplevelser
genom minnet av den kvinna han älskat,
Spanien övertygas genom glansen av sina
egna tidigare bragder. Men Spanien får inte
begå det felet att ännu en gång eftersträva
sådana bragder. Spanien var det första land
som drev expansionspolitik i stor stil och är
också det första land som sett alla sina
besittningar gå sig ur händerna. Inget annat land
kan därför tjäna Spanien som mönster, utan
Spanien måste gå sin egen väg. Med rent
andliga medel måste Spanien rekonstruera alla
spansktalande folks enhet och på den vägen
finna ett nytt utlopp för sin kraft.
Detta är i en kort skiss1- Angel Ganivets
”Idearium espanol”, det första betydelsefulla
dokumentet i den nationella spanska
självprövning, som sedan lidelsefullt fortsatts ända
fram till våra dagar. Ganivet har i mycket
blivit sannspådd. Sålunda har avgrunden
mellan Spanien och de sydamerikanska
dotter
1 Jag följer här särskilt framställningen i Hoch-
land, häfte 12, 1925—1926!
nationerna i många avseenden försvunnit.
Efter frihetskrigen sökte sig den
latinskamerikanska intelligensen i många decennier till
Sorbonne i stället för till Madrid, men
hundraårsjubileet av den politiska
självständigheten blev samtidigt en
återförbrödrings-fest mellan Spanien och det latinska Amerika.
Särskilt under kriget, då Frankrike var spärrat,
började Sydamerika återupptäcka Spanien
och Madriduniversitetet.1 När Azorin höll sitt
inträdestal i den kungliga spanska akademien
dröjde han just vid detta perspektiv och
hävdade, att Spanien inte bara är Europas
sydvästligaste halvö utan också omfattar de tjugu
amerikanska nationerna.2 Ganivets övriga
punkter — en nationell samling av alla energier
och ett assimilerande av de europeiska
värdena — hade också börjat uppfyllas i och
med den nya sociala och
uppfostringspoli-tiken, då de reaktionära krafterna satte in sin
desperata motstöt.
4.
Angel Ganivets tolkning av Spaniens öde
representerar endast en aspekt. Jämför man
hans resonemang med MlGUEL de Unamunos,
skall man knappast finna många
överensstämmelser. Unamuno skrev ungefär samtidigt en
bok om Spaniens öde — ”En torno al
Casti-cismo” (1895, nu omtryckt som första bandet
i författarens ”Ensayos”, 1916). ”Casticismo”,
avlett från adjektivet ”castizo”, vilket i sin
tur kommer av ”casta” (släkt, ras; jfr det
latinska ”castus” — kysk, ren), är den typiskt
katalonska hållningen till liv och död, och
Unamuno utvidgar den till att gälla hela
Spanien. Boken behandlar frågan, hur det
moderna Spanien skall ställa sig till sin
tradition. Unamuno gör här en distinktion mellan
tradition i vanlig mening — alltså tradi-
1 Se argentinaren VALENTIN de PEDRO:
Espana renaciente. Madrid 1922.
2 AZORIN: Una hora de Espana. Madrid 1924.
290
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
