Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl Asplund: Örn och ejder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖRN OCH EJDER
Så är synen för en främling bliven
till naturens egen sanna dikt:
när en ejdermor har blivit riven,
vet en annan ejdermor sin plikt.
Men det simmar jämt på lek en unge
ensam bort ifrån sin syskonhop,
och det är som just för henne klunge
ejdermammans veka varningsrop.
Natten tätnar . . . Men som andevingar
sträcks ännu ett rosigt strömolnsband
högt i zenit. Lyckligt matt förklingar
ejderns lockrop vid en svartnad strand.
Ljuvligt i det lugna dyningsbruset
växer livet självt i sömnens ro
— tills en örnblick spänns mot morgonljuset
och i kraftberusning kröks en klo.
Ingenting kan mannens själ förhäxa
så som livet på en ejderö,
varmt och dunmjukt, men med makt att växa
starkare än ödets dom att dö.
509
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
