Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjalmar Gullberg: Två dikter - Sjön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HJALMAR GULLBERG
TVÅ DIKTER
SJÖN
Den helige herr Bernhard av Clairvaux
bjöd mig, sin väpnare, till stallet gå.
Hans konst att tiga är beundransvärd;
han nämnde inte målet för vår färd.
Vi red längs sjön, som glänste spegelblänk,
han böjd och grå, jag ung och mera slank.
Jag tänkte, när vi ridit runtomkring:
min herres ärende var ingenting.
Jag tänkte tredje gång, vi red den runt:
min herre vet, att friluftsliv är sunt.
Och sjunde gång, vi nådde klostrets mur:
min herre fröjdar sig åt Guds natur.
En lärka över oss sjöng vårens pris,
den tolfte gång vi red på samma vis.
Då bröts vår tystnad av min kommentar:
”Jag tycker också sjön är underbar!”
Så häpen kunde ej ett slag av spö
ha gjort mig som hans fråga: ”Vilken sjö?"
Min herre hade ej lagt märke till
den spegelblanka sjön och lärkans drill.
513
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
