Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjalmar Gullberg: Två dikter - Sjön - Liksom en fånge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HJALMAR GULLBERG
Fast vi bevisligt gjorde samma tur,
red han på annat håll, jag vet ej hur.
Aldrig skall jag, hans väpnare, förstå
den helige herr Bernhard av Clairvaux.
LIKSOM EN FÅNGE
Liksom en fånge på vitkalkad mur
ritar ett streck för var dag som går
långsamt i cellen han längtar ur,
räknar jag veckor, räknar jag år,
sedan jag skildes från dig.
Ingen befrielse hoppas jag på.
Arbetet vissnar under min hand,
texten jag skriver blir suddig och grå,
därför att du i främmande land
bor hos en annan än mig.
Brottsligt i stunder av ångest och nöd,
icke av svartsjuka eller av hat,
har jag väl önskat den andres död,
han som för mig är en okänd kamrat
genom sin kärlek till dig.
Bara i drömmen, sällan och kort,
har jag väl ryckt efter månaders kval
hundratals mil ur hans famn dig bort.
Bara av drömmarnas blodsritual
vigs du till maka åt mig.
Ej vad försakelse var jag förstod,
innan jag vuxit från yngling till man,
innan jag burit i ande och blod
minnet av dig som försvann,
minnet av dig.
514
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
