Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Clifton Fadiman: Brev från Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CLIFTON FADIMAN
middagen kommer honom att fördöma
morgontidningens meningslöshet. På det sättet
trängas timme efter timme företeelser hos
människorna och företeelser i naturen i mr
Peatties nyfikna och reflekterande sinne
— Linné och hans blomsterklocka,
individualismens dyrbara gåva, lantliga
kyrkogårdar, flädermössens och malarnas hemligheter,
egendomligheter i amerikansk vältalighet,
civilisationens värden, trastens sång, nattens
inbrytande och våra sinnens sorgliga
otillräcklighet.
Det är inte någonting våldsamt originellt
som mr Peattie har att säga om dessa ting,
men det är alltid någonting absolut personligt
i hans sätt att säga det. Hans prosa ger läsaren
hela tiden den angenäma känsla av någonting
nytt som förmedlas av god poesi.
Jag förmodar att ett av de svåraste litterära
företag man kan tänka sig vore att skriva en
bok om humor som inte själv bleve pedantisk
ända till det sorgliga. De klassiska teoretiska
utredningarna i ämnet — Freuds, Bergsons,
Ludovicis till exempel — äro visserligen på
sitt sätt intressanta, men i fullkomlig avsaknad
av humor. Detta fel kan man inte förebrå
Max Eastmans ”Enjoyment of Laughter”. Det
är en rolig bok, som inte kommer med någon
verklig förklaring av humorn. Den är mindre
märklig för sina teoriers skull än för sina
exempel, vilka verkligen äro lustiga. En
speciell attraktion i boken är att mr Eastman,
när det gällt att besvara frågan varför
människor skratta, haft möjlighet att konsultera
berömda praktiserande komiker. Han har
intervjuat Charlie Chaplin, Marx Brothers och
andra stora humorister, skådespelare såväl
som författare. Resultatet har blivit en roande
volym, vare sig den nu får professorernas
fulla gillande eller ej.
Ur flera synpunkter är säsongens viktigaste
bok E. T. Bells ”Men of Mathematics”.
Professor Bell är en av Amerikas främsta
matematiker och av en lycklig slump råkar han
också vara en ovanligt god skriftställare. Jag
antar att det inte firnis någon motsvarighet
till hans bok på något språk. Den skildrar
de mest kända matematiska snillenas liv och
tolkar deras verk, från Zeno till Georg Cantor,
och lägger särskild vikt vid den stora perioden
efter Newton. Boken är stor, och vissa sidor
äro naturligtvis svårsmälta, men var och en
som har kommit så långt som till låt oss säga
differentialkalkyl, bör kunna läsa den med
nöje. Ett av de bästa kapitlen handlar om
norrmannen Abel. Professor Bells volym är
den senaste i den långa serie av utmärkta
böcker, som börjar med H. G. Wells’
”Out-line of History” och med framgång försöker
popularisera vetenskapen för det tjugonde
århundradet liksom Diderot och
encyklopedis-terna gjorde det för det adertonde. Boken är
särskilt betydelsefull, för det första därför att
matematiskt tänkande ligger till grund för alla
de fysiska och allt flera av de sociologiska och
psykologiska vetenskaperna i våra dagar, och
för det andra därför att professor Bell uträttar
ett pioniärarbete i fråga om framgångsrikt
klarläggande på ett område, som människor
alltid varit rädda för på grund av dess
egendomliga atmosfär av svårighet och
otillgänglighet. Lustigt nog kom boken ut
ungefär samtidigt med engelsmannen Lancelot
Högbens ”Mathematics for the Million”, och
bådas försäljning har varit överraskande god.
556
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
