Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oskar Maurus Fontana: Nya tyska böcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OSKAR MAURUS FONTANA
från Gottfried Kellers ”Gröne Henrik” till
Hermann Hesses ömt vemodiga bilder från
ungdomen, och därifrån ledes man
käpp-rakt till Hans Carossas ”Verwandlungen einer
Jugend”. Hit höra också Wilhelm
Hausen-steins ”Buch einer Kindheit”, Paula Ludwigs
”Buch des Lebens” och Walter Bauers
berättelse om en ungdom, ”Der Lichtstrahl”, vilka
tre böcker här skola omnämnas som de
märkligaste nyare proven på denna
memoarlitteratur.
Paula Ludwig börjar sin ”Buch des
Lebens” (L. Staackmann, Leipzig) med
berättelsen om sin födelse i ett förfallet och ödsligt
litet slott i Voralberg. Hennes far var en från
Schlesien invandrad snickargesäll, hennes mor
en tjänstflicka från övre Österrike. Från
begynnelsen möter hon fattigdom, men det
är en alldeles säregen fattigdom, full av
hänryckning, förtrollning och overklighet. Och
på liknande sätt skildrar Paula Ludwig de
sällsamma stadierna på sin barndomsväg
ända till sin mors tidiga död och till
återseendet med fadern, som en tid lämnat
hemmet. Ständigt övergår den bevingade prosan
till ren dikt: det är inte godtycke utan
nödvändighet hos Paula Ludwig. Allt som hon rör
vid blir poesi: först fattigdomen, sedan
skolan, därefter barnets ensamhet. Alltid vändes
blicken inåt, alltid gripes barnet, liksom
berätterskan, av förtjusning. Paula Ludwig
är en sann diktare, hon tillhör de tyska
mystikernas släkte, liksom Mechtild av Magdeburg
och Hildegard av Bingen. Också kring henne
svepes ”det gudomligas flödande ljus”. I en
annan tid skulle hon — såsom hon också ville
som barn — ha blivit nunna i ett kloster; nu
blir hennes bön till lyrik, till diktning, vari
man också kan se ett tidens tecken: den
religiösa känslans egendomliga uppgående i
verklighetens liv.
Om Paula Ludwigs barndomshistoria i varje
detalj är en bok av en svärmisk kvinnosjäl,
så griper oss Wilhelm Hausensteins ”Buch
einer Kindheit” (Societäts-Verlag, Frankfurt
am Main) genom sin manligt fasta hållning
och sin klarögda friskhet. Det är så mycket
betydelsefullare som Wilhelm Hausenstein
hittills framträtt ”endast” med flera ofta gedigna
och alltid om ovanlig insikt vittnande
konstböcker samt några charmanta reseskildringar.
För första gången talar han här om
människor och börjar då med att skärskåda sin
egen barndom; och med ens uppenbarar han
sig som diktare. Börjar för övrigt inte all
diktning med en aktualisering, en
kristallisa-tion av det naiva inom oss? Hausensteins bok
är ett vackert exempel därpå. Om han
berättar om sina föräldrar, om sin farfar, den
kraftfulle och företagsamme värdshusvärden
i Hornberg i Schwarzwald, eller om andra,
som stått honom nära genom blodsband eller
genom vänskap, om han fördjupar sig i
folkliga fester, seder och bruk eller om han
förtäljer om hur tillvarons skuggor börja tränga
in i barnets klara och strålande värld — alltid
förnimmer man tjusningen hos urgammal
sydtysk kultur, som denna människa i vardande
bär, när och beskyddar inom sig, alltid
förnimmer man också den medryckande kraften
hos en man, som är ödet vuxen. Denna
förening av modig beslutsamhet och rik och
ursprunglig känsla ger Hausensteins bok dess
konstnärliga värde. Den lägger betoningen på
en tyskhet, som en gång var giltig och
representativ inte bara för Sydtyskland utan för
hela landet och dess kultur.
Walter Bauer kommer däremot inte från
gemytligt patriarkaliska förhållanden. I den
av allt att döma i väsentliga stycken
självbiografiska berättelsen om en ungdomstid, ”Der
Lichtstrahl” (Deutsche Verlagsanstalt,
Stuttgart), äro han och den Felix Boie, om vilken
han berättar, barn av den bittraste fattigdom,
barn av staden, om det också bara är fråga
om en småstad. Man känner ju från
natura
560
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
