Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Heckscher, Gunnar, Parlamentarism och demokrati i England, anmäld av Åke Thulstrup
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
Den engelska parlamentarismens historia
GUNNAR HECKSCHER: Parlamentarism och demokrati i England. Gebers. 7:50.
Sedan ett par århundraden tillbaka är
Englands statsskick föremål för ett mycket livligt
intresse på den europeiska kontinenten. Efter
allt bråket på sextonhundratalet har England
gett världen ett exempel på en lugn
konstitutionell samhällsutveckling, som låter de nya
strömningarna och de nya männen komma
till tals utan att därför få tillfälle att
förgripa sig alltför mycket på det fäderneärvda.
Särskilt har man beundrat det friktionsfria
samarbetet mellan regeringen och
parlamentets folkvalda underhus. Man har kallat denna
form av samarbete parlamentarism. Ordet
säger i och för sig inte så mycket och kan
därför tolkas på olika sätt. Säkrast är väl
att helt enkelt säga, att med parlamentarism
avses den form för samarbete mellan
regering och parlament, som har vuxit fram
i England.
När man vill studera parlamentarismen
måste man alltså gå till England, och vill
man ha en djupare uppfattning om detta
lands styrelseform, måste man studera den
historiskt. Det är denna uppgift, som docent
Gunnar Heckscher har förelagt sig. Hans
mer än trehundra sidor starka arbete utgör
frukten av hans studier. Arbetet grundar sig
på en serie föreläsningar, hållna utan
fullständigt manuskript och efteråt
neddikte-rade, meddelar författaren i förordet. Redan
som arbetsprestation är ”Parlamentarism och
demokrati i England” ett mycket aktningsvärt
specimen.
Författarens grepp på sitt ämne är
utomordentligt lyckat. Han börjar med att
redogöra för Blackstones och Montesquieus på
sin tid så livligt diskuterade kommentarer till
det engelska statsskicket och övergår sedan
till att skildra, hur detta statsskick vid
närmare granskning tog sig ut under
ifrågavarande tid, det vill säga början av
sjuttonhundratalet. Av Englands
sjuttonhundratals-parlamentarism med sina ”rotten boroughs”,
sina ”connections” och sin korruption ges en
mycket åskådlig framställning. Denna
framställning bestyrker för övrigt, att den engelska
sjuttonhundratalsparlamentarismen med alla
sina nyssnämnda brister rymde starka
utveck-lingskraftiga element, som framtiden skulle
kunna bygga vidare på. Och det skedde ju
också med den stora parlamentsreformen
1832. Därmed kommer vi in på ’’den klassiska
parlamentarismens” tidevarv, då konservativa
och liberaler omväxlande innehade makten och
Gladstone och Disraeli under mer än tio år
stod och dundrade mot varandra från var sin
sida av bordet. Strax efter 1880 inträffade en
förändring, som författaren vill kalla
demokratiens genombrott. Det parlamentariska
systemet förvandlas i viss mån i och med att
demokratien bryter igenom. Även innebörden
av begreppet demokrati kan göras till
föremål för diskussion, men Heckschers
periodindelning förefaller åtminstone mig mycket
rimlig. Författaren pekar på flera viktiga
förändringar, som inträffar strax efter 1880.
Rösträtten utsträcks, så att arbetarna i större
antal blir röstberättigade. Partidisciplinen
hårdnar och yttrandefriheten begränsas. Ä ena
sidan skärps regeringens maktställning, å den
andra erfar regeringen ett större ansvar för
nationens sociala problem. För de senare
decenniernas vidkommande ger författaren en
ganska utförlig kronologisk framställning av
den politiska utvecklingen, även i vad det
569
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
