Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Georg Svensson: Kommentarer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMENTARER
framåt, alltjämt befinner sig i korrektur. Av
de tusentals arbeten, som förlaget under sina
hundra år utgivit — det torde numera vara ett
av världens i fråga om utgivningens
omfattning största bokförlag — är detta ett av dem,
som man med säkerhet vågar säga skall bestå.
För svensk litteraturhistorisk forskning skall
det alltid på grund av materialets vikt vara
en nödvändig källskrift, i synnerhet som det
representerar’ en forskning av sällspord
gedigenhet. Att en bokförläggare med en sådan
arbetsbörda som Karl Otto Bonniers kunnat
lösgöra så mycket tid, som behövts för ett
dylikt alltigenom egenhändigt arbete, är en
fenomenal prestation. Därtill kommer, att
denna historik i all sin lugna saklighet
och absoluta frihet från självbespegling och
romantisering är en familjekrönika mer
fängslande och stoff rik än de flesta romaner, som
utkommit på förlaget.
Några data
De tre första delarna, som äro ägnade
släktens stamfader Gerhard Bonnier och hans
söner, ha karaktären av biografi, medan den
fjärde och hittills sist utgivna delen
framträder som memoar. Gränsen går ungefär vid
1880, då Karl Otto Bonnier börjar sin
verksamhet i faderns, Albert Bonniers, förlag.
Några data ur familj ehistorien böra kanske
här omnämnas för dem som ej ha tillgång till
verket eller jubileumsalbumet.
Det bör först och främst anmärkas, att
släkten Bonniers insats i svenskt och
skandinaviskt bokligt liv varit synnerligen rikt
förgrenad och att det först är mot
aderton-hundratalets slut som det nu jubilerande
företaget, Albert Bonniers förlag, börjar framstå
som stammen och syntesen av hela denna
mångsidiga verksamhet. Namnet Bonnier har
varit direkt knutet till fyra förlag, i vilka
dessutom ett stort antal andra större eller
mindre förlag uppgått. Vidare har släkten
drivit bokhandelsrörelse i Köpenhamn,
Stockholm (Norrbrobasaren), Göteborg, Uppsala
(Akademiska bokhandeln) och, sedan
tjugu-sju år tillbaka, i New York.
1804 etablerade sig Gerhard Bonnier (född
1778, död 1862) som bokhandlare i
Köpenhamn, en rörelse som han drev i förening med
ett omfattande lånbibliotek och i någon mån
även bokförlag. Han utgav sålunda bland
annat ett flertal avhandlingar, även av svenska
lärde. Trots obestridlig begåvning, bildning
och affärssinne nådde Gerhard Bonnier aldrig
varaktig framgång. Sina senare år framlevde
han i relativ overksamhet och under
ekonomiskt beroende av sönerna.
De tre bröderna Bonnier
1827 anlände hans äldste son Adolf till
Göteborg, där han startade ett lånbibliotek
i förening med bokhandel. Ett par år senare
överflyttade han efter samråd med fadern till
Stockholm, där han 1831 öppnade en
boklåda, som från 1839 var inrymd i
Norrbrobasaren. Sin bokförlagsverksamhet inledde
han 1832 och lyckades redan från början rätt
väl. Hans första större förlagsartikel var
”Klassiska författare i Swenska Witterheten”.
Han förvärvade också tidigt ensamrätten att
utge Anna Maria Lenngrens ”Skalde-Försök”.
Redan på 1830-talet var alltså namnet
Bonnier förbundet med Sveriges bästa
skönlitteratur, och den tradition, som därmed skapades,
har förlaget alltsedan varit troget.
1837 — det år som nu firas — utgav Adolf
Bonniers då knappt sjuttonårige bror Albert
(född 1820, död 1900), som sällat sig till
brodern, sitt första förlagsarbete, ”Bevis att
Napoleon aldrig har existerat”, en satirisk
pamflett översatt från franskan. Hans lilla
privata förlag var länge, som han själv i ett
brev 1857 uttryckte sig, blott ”en liten julle”
585
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
