Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Georg Svensson: Kommentarer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMENTARER
vid sidan om broderns stora ”förlagsskepp”.
Efter en utrikesresa startade han 1843
”Stockholms Mode-Journal”, den tidens Bonniers
Månadstidning. Ett viktigare initiativ var
julkalendern ”Svea”, vars första årgång utkom
1844 med Albert Bonnier själv som redaktör.
”Svea” var en litterär kalender med
originalarbeten av svenska författare som specialitet
och visade sig under sitt långa liv (den ägde
bestånd ända till 1908) vara en verklig
ryggrad för förlaget. Genom den kom
förläggarenredaktören i kontakt med årgång efter årgång
av det litterära Sverige.
Adolf Bonniers yngste broder, David Felix
(född 1822, död 1881), övertog 1842
boklådan i Göteborg. Även han ägnade sig åt
förlagsverksamhet med planschverk som
specialitet. Hans huvudinsats var dock
grundandet och redigerandet av Göteborgs-Posten.
De tre bröderna höllo städse ihop i alla
livets viktigare frågor, vilket icke uteslöt
meningsskiljaktigheter, beroende på skillnader
i lynnet. Ställda bredvid varandra utgöra de
en fängslande brödratrio. De voro alla tre
arbetsamma, bildade och intelligenta. Adolf
ter sig som den mest sangviniske i fråga om
affärer men var till lynnet tyngre och mera
komplicerad än bröderna. Albert var robust,
trygg, klok och försiktig, och David Felix
slutligen tycks ha varit en charmör: kvick,
i yngre dar road av sällskapsliv och nöjen,
gärna fallen för experiment och nouveautéer.
Den tongivande av bröderna var under
1840- och 1850-talen Adolf. Han förvärvade
förlagsrätten till bland andra Bellman,
Fredrika Bremer och Emilie Flygare-Carlén. På
1860-talet gick hans rörelèe tillbaka och
nådde aldrig under sonen Isidors ledning upp
till sin forna storhet. 1904 överlät Isidor
Bonnier hela rörelsen på Albert Bonniers då
av Karl Otto Bonnier ledda förlag. Även Felix
Bonniers förlag uppgick till slut i Albert
Bonniers förlag.
Albert Bonniers förlag
Albert Bonnier gjorde till att börja med
— om man bortser från ”Svea” — sina bästa
affärer med översättningar. I romanbiblioteket
”Europeiska följetongen” publicerades många
av kontinentens dåtida best-sellers. Redan
1851 kom han dock i förbindelse med
Zacharias Topelius, en förbindelse som småningom
skulle visa sig för förlaget betydelsefull.
August Blanche och Elias Sehlstedt tillhörde
likaså Albert Bonniers författare och vänner.
På 1860-talet tillkom Viktor Rydberg, som
livet igenom var Albert Bonniers hängivne
vän. 1873 gjorde Albert Bonnier ett försök att
med en samlad upplaga av den då i glömska
undertryckte C. J. L. Almquists skrifter bereda
denne en litterär upprättelse, men framgången
uteblev den gången. 1877 utgav han den första
boken av Strindberg, ”Från Fjerdingen och
Svartbäcken”, och under 1880-talet var
Strindberg den främste och nästan ende av det unga
Sveriges författare, som utgav sina böcker på
Bonniers förlag. Det skedde icke utan många
slitningar och bekymmer, och det var endast
tack vare sonen Karl Ottos envisa
påtryckningar, som Albert Bonnier kunde förmås till
det överseende och den smidighet, som
möjliggjorde ett fortsatt samarbete.
Förhandlingarna med Strindberg och
”Giftas”-pro-cessen utgöra de mest fängslande partierna
i memoardelen av Karl Otto Bonniers
förlags-historia.
Redan på 1870-talet var Albert Bonniers
förlag ledande, men dess verkliga storhetstid
inledes med 1890-talet, då Fröding,
Heiden-stam, Levertin, Selma Lagerlöf, Ellen Key
med flera slöto sig till förlaget och inledde
en blomstringstid för svensk litteratur utan
motstycke sedan nyromantikens dagar. Sedan
dess har Albert Bonniers förlag varit den
största utgivaren av svensk skönlitteratur.
Georg Svensson
586
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
