Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gunnar Mascoll Silfverstolpe: Svensk bokkonst 1837—1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUNNAR MASCOLL SILFVERST OLPE
reklam, diktverk, andliga skapelser . ..” Men
det finns också mycken god ingivelse, mycken
samvetsgrann beräkning mitt bland alstren
från en industri, som producerar utan
hämningar och konstnärliga hänsyn.
Och så ha vi då till sist funktionalismen
— om uttrycket får användas i ett typografiskt
sammanhang. Den har sin intelligentaste
förespråkare och företrädare i Nordisk
Roto-gravyrs konstnärlige expert Anders Billow,
men då hans insats huvudsakligen gäller den
med fotografier illustrerade boken, som av
honom enligt vad Gotthard Johansson nyligen
visat gestaltats med utomordentlig konsekvens,
bör den inte karakteriseras i detta
sammanhang. De radikala typograferna ha som bekant
försvurit sig åt grotesken, och då denna såvitt
jag vet för första gången kommit till
användning som brödstil i ett vittert verk av stora
dimensioner och med stora anspråk som
framlagts detta den svenska bokvärldens
jubileumsår, bör verket nämnas här. Det är
Nordiska Bibliofilsällskapets första volym,
Tegnérs ”Frithiofs saga” med litografier av
Kurt Jungstedt och under typografisk
redaktion av Sven Ivar Lind. Vissa förhållanden
göra att jag här inte bör säga min mening om
denna praktbok, men jag kan dock inte
underlåta att uttala min beundran för den
skarpskurna, klara grotesk (Gill Sans Serif) som här
på det härligaste papper för fram den
odödliga versen. På mitt kåseris första sida har jag
namnet Tegnér. Det är sörjt för att den som
i Bonniers Litterära Magasins årgång 2037 i ett
häfte ägnat firman Albert Bonniers
tvåhundra-årsjubileum skall skriva om svensk bokkonst
under de tilländalupna seklerna har anledning
ta upp tråden just vid samma skaldenamn.
618
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
