Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Hj. Linder: Wadköpings uppkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
WADKÖP1NGS UPPKOMST
karakteristiker å la Bellman. Den upptar nära
fyra sidor. I varje fall har han känt en lust
att med denna förteckning understryka själva
rikedomen i sin gestaltskapande fantasi; han
torde möjligen själv ha häpnat över vilken
värld som här öppnade sig.
Bookarnas, Krokarnas och Rotharnas stad
har Bergman utan tvivel tänkt sig som en
diktad upplaga av Örebro. Lika litet som
i ”Hans nåds testamente” förekommer någon
antydan om att stad eller gårdar skulle höra
till det egentliga Bergslagen. Ingenting i
stadens eller traktens topografi i stort strider
mot en allmän bild av Örebro. Går man till
detaljerna, finner man åtskilligt, där
överensstämmelsen är slående; inga helhetsbilder äro
däremot oavkortat hämtade därifrån. En
omgruppering eller hellre en omsmältning och
en sammansmältning är det som skett.
Enstaka reminiscenser — ofta var för sig
igenkännliga — blandas ofta om varandra till en
helt ny bild.
Som exempel1 kan man välja den stadsdel,
varom i boken stridens böljor gå höga —
Blekängen.
”1 norra delen av staden ligger Blekängen,
som icke längre är någon äng. Blekängen
består av lådformiga två- eller trevåningshus,
betäckta med gul, grå eller laxfärgad
rappning.”
Det är författarens egna ord. Härtill kan
fogas några detaljer. Pro primo: genom
Blekängen löper Blekängsgatan. Pro secundo:
namnet ges en naturlig förklaring: här har
förr legat den äng, där ”alla stadens vävar”
fordom blektes. Pro tertio: stadsdelen åtnjuter
dåligt rykte.
Allt detta motsvaras i det riktiga Örebro
av följande fakta. Det finns ingen Blekäng,
men det har funnits en Blekholme. Det var
1 Detta exempel är av förf, tidigare framlagt i
annat sammanhang; här har det medtagits för
fullständighetens och tydlighetens skull. Detsamma är
fallet med det senare citerade brevet till Saxon.
den nuvarande Frimurarholmen, dit förr i
världen ”alla stans fruar” rodde ut för att
lägga vävarna till blekning. De här citerade
orden ”alla stans fruar” härröra enligt säker
källa från Hjalmar Bergmans egen mor, som
hört talas om eller kanske mindes detta bruk.
På denna holme har ingalunda någon
stadsdel vuxit upp, vilket man kanske av bokens
beskrivning kan förledas att tro; däremot
finns det en stadsdel av exakt det angivna
utseendet — lådformiga rappade hus — icke
på norr men på söder i verklighetens Örebro:
det är Södermalm eller Skomakarstan. Genom
denna stadsdel löper — icke Blekängsgatan,
men — Ekängsgatan. Och vad dess rykte
beträffar, torde det på nittiotalet till fullo
motsvarat det varav Blekängen lider i Hjalmar
Bergmans bok. ”Södermalm var en
fullkomlig skräck” är den formulering jag fått av
diktarens egen syster, friherrinnan Ester von
Friesendorff.
Barnens lek i denna stadsdel, deras upptåg
vid bron över Blekängsbäcken och deras
rädsla för de jättelika råttorna — man kan
erinra om ”råttkungen som blev
muhammedan” — har inte någon motsvarighet i
Hjalmar Bergmans barndom, om man uteslutande
har Södermalm i tankarna; men han bodde
i sparbankshuset, där en bro går över till
Blekholmen; där i närheten fanns också en
kåkstad med arbetarbostäder (kring och på
det nuvarande Järntorget); på
sparbanks-tomten hade förr legat ett garveri, vilket som
synbart minne hade lämnat efter sig en
särskilt storväxt ras ”garveriråttor”, som Bergman
själv i en minnesuppsats beskrivit (Svenska
Turistföreningens årsskrift 1930, sid. 115).
Detta exempel belyser rätt väl, hur
verkligheten omsmälts och omstuvats för diktens
ändamål i hela denna bok, och man kunde
tillägga i hela den del av hans produktion,
som bygger på barndomsminnen. Hans fantasi
befruktades av minnena, men rörde sig
ovan
717
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>