Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Hj. Linder: Wadköpings uppkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
WADKÖPINGS UPPKOMST
II.
Han fullföljer även nu en barndomsimpuls.
Örebro är, som var man vet, trots sitt läge
ute på slätten rent kommersiellt en huvudort
i Bergslagen, en omständighet, varpå den årliga
Hindersmässan med sina stora järnstämmor
allt fortfarande är det bästa tecknet. Genom
faderns ställning och omständigheternas makt
kommo förbindelserna med Bergslagen att
understrykas i Bergmans medvetande. Han
kände själv genom fadern otaliga
bergslags-gubbar och hade rest åtskilligt, särskilt i
Leke-bergslagen, åt Svartå och Karlskoga. Om han
förut låtit sin fantasi kretsa kring
stadskvarteren, vänder han sig nu till alla de gods,
hyttor, gårdar och bruk, som ligga kringströdda
i Kilsbergen och nedanför, i Nora och Linde
bergslager. Han ägde ingen ingående eller
systematisk kännedom om Bergslagen; den
direkta kunskapen hade han förvärvat, då han
något över ett år var bosatt vid Nordomå strax
utanför Lindesberg; eljest byggde han på sin
minnesgoda personkännedom. Det är
barndomsminnenas nyckfulla belysning, som kan
ge ett overkligt drag åt hans bergslagsvärld;
det är den som orsakat att de riktiga
bergs-lagsborna ibland velat förneka släktskapen.
I vilket fall som helst: de närmaste tre
romanerna sammanfattades till en trilogi
under rubriken ”Komedier i Bergslagen”.
Namnen Bernhusen, Siedel, Björner, Rygell
och Lilja hade ymnigt förekommit i de tre
föregående böckerna; nu nystas
släkthistorierna upp. Lilja hör till Hviskingeholm,
Siedel till Klockeberga, Bernhusen till
Björke-näs — så är varje namn förknippat med en
gård. Vad som sker med ”Komedier i
Bergslagen” är just att Hjalmar Bergman —
bildligt talat — sätter sig ned för att inventera
dessa gamla gårdars förråd av sägner och
traditioner. Den första volymen hette ”Två
släkter”, den andra ”Dansen på Frötjärn”. De
innehålla tillsammans sju noveller, tämligen
korta berättelser, i vilka handlingens trådar
på ett skenbart nyckfullt sätt nystas ut och
nystas in. Kröniketonen hålles alltigenom. Det
är i dessa noveller som Hjalmar Bergmans
bergslag egentligen blir till. Persongalleriet
utökas med en Markurell och en von Battwhyl.
Det är visserligen ännu inte fullständigt, ty
i Hjalmar Bergmans värld inträdde ständigt
nya figurer, men den stomme av släkt- och
personkrönika, som håller samman hans
följande böcker, är redan för handen. Den
huvudort, om vilken nu dessa människor tala,
den till vilken stadsresorna och —
fångskjutsarna gå, är helt enkelt Örebro. Det står där
i klara ord.
Hittills har diktaren sålunda tillryggalagl
följande bana. Först har han berättat om
Rogershus, där hans nåd bodde. Därefter har
han vidgat denna värld genom att förtälja
den närbelägna stadens vidlyftiga krönika.
Nu har han fördjupat perspektivet för båda
genom att som bakgrund till Rogershus,
Klockeberga och Björkenäs rita upp en hel
bergslag med gårdar och gods, vilkas historia
han fördjupar sig i och följer ända bort mot
hedenhös.
När han är färdig med detta, är det tid
att visa sambandet mellan denna nyskapade
bergslagsvärld å ena sidan, staden å den
andra. Han för med ett djärvt och omfattande
grepp alla sina figurer till denna mötesplats.
Han låter dem, så att säga, träffas i stan.
I verklighetens bergslag skedde detta, som jag
redan berört, vid järnhanteringens
huvudstämma, Hindersmässan. Av denna hade
Hjalmar Bergman de klaraste och livligaste
minnen. Vad var naturligare än att han gjorde
marknaden till sin skildrings föremål? Det
var i varje fall vad som skedde, och resultatet
bär namnet ”Knutsmässo marknad”. Den har
senare av författaren betecknats som
bergs-lagskomediernas tredje del.
Det lider knappast tvivel om, att författaren
719
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
