Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Hj. Linder: Wadköpings uppkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERIK HJ. LINDER
här tänkt sig marknadslivet med allt vad det
innebär av yttre brokighet, av affärer och
affärsintriger som romanens egentliga ämne.
Knutsmässo marknad — liksom verklighetens
Hindersmässa — kännetecknas främst därav,
att den samtidigt är ett varucentrum för allt
som kan säljas i stånd och en mötesplats för
de verkligt stora affärsmännen.
Lindansar-nöjena, oordningen och dryckesgillena höra
med till marknaden, men dit hör också
brukspatron Jörgen Siedels besök hos
kommerserådet Bourmaister för att tigga om nåd, sedan
han förstått att han hotas med ruin. Det är
hela denna myllrande Knutsmässa med liv och
ståhej, med stort och smått, med löjligt,
groteskt och tragiskt, som Bergman velat fånga
på bokens sidor. Därför snurrar intrigen som
aldrig förr, därför handskas han så suveränt
med människomassorna, därför blir den röda
tråd, man från början tycker sig skönja,
magister Ekmarcks frieri till rådman
Norstedts dotter, så övermåttan tunn; därför kan
han ytterligare understryka det bagatellartade
i denna handling genom att låta magisterns
lycka hänga på om han lyckas hitta en knapp
för skjortbröstet.
Det ligger inte så litet kulturhistoriskt
vetande gömt i denna bok. Det ser ut, som om
den skulle vila på rätt noggranna studier,
framför allt av de publikationer, som länets
fornminnesförening vid sekelskiftet var ganska
flitig att ge ut. Uppträdena äro efter vad det
förefaller förlagda till det tidigare
aderton-hundratalet. Det är i själva verket ingen av
Hjalmar Bergmans böcker, som så tydligt och
oförblommerat skildrar Örebroförhållanden,
sådana de återspeglats i traditionen och
omsmälts i en diktarfantasi. Man kan godtyckligt
nämna en mångfald exempel. Hit hör
naturligtvis bilden av Stora torget med kyrka och
rådhus, hit hör till och med själva namnet
på rådman Norstedt, hit hör ”stadsfiskalen
med träbenet” — vars förebild i verkligheten
på sjuttiotalet hette Falk — hit hör
naturligtvis först och främst marknadslivet, därnäst
levernet i mutter Carléns källare, hit hör också
en sådan detalj som att sällskapsspektakel och
dylikt med nödvändighet gingo av stapeln
på ”rådman Norstedts vind”, en bokstavlig
beskrivning av verkliga förhållandet innan
Örebro teater kom till.
Kort sagt, det hela syftar till att vara en
munter historia ur Örebro krönika —
ehuru-väl att den bergmanska munterheten här som
annorstädes emellanåt döljer ett tragiskt
bråddjup.
Efter ett mellanspel, ”Mor i Sutre”, där
visserligen den arnfeltska släkten gör sitt
inträde, men som i stort sett ej spelar någon
roll för Wadköpings historia, äro vi framme
vid år 1918. Detta år kom det betydelsefulla
verk i två delar, som fått namnet ”En döds
memoarer”. Arbetet intar en viktig plats i
Hjalmar Bergmans produktion — det är
alldeles tydligt att haii befinner sig i sitt livs
högflod — men den markerar också en
milstolpe på vägen fram till Wadköpings
uppkomst.
”En döds memoarer” är — som namnet
ger vid handen — till formen en memoarbok,
den meddelar en mans minnen. Bland annat
skildrar den i jagform hans barndom och
uppväxtår. Det är inte mer än naturligt, att
författarens barndomsminnen här spela in.
Möjligt är att Hjalmar Bergman, som nu
i verk efter verk kunnat konstatera minnenas
betydelse för hans produktion, helt enkelt
beslutat sig för att skildra dessa minnen
i direkt form, eller att i varje fall använda
dem för en följdriktig utveckling av sitt tema.
Under alla förhållanden äro reminiscenserna
påtagliga. Hjalmar Bergmans morfar, den
patriarkaliske fabrikör Elgérus, kallades gärna
”biskopen”. Huvudpersonen Love Arnbergs
morfar är verklig biskop, och det av en
vördnadsbjudande sort. Den arnbergska miljön
720
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
