Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Peter Quennell: Brev från London - Anmälda böcker - Book of Margery Kempe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PETER QUENNELL
anglais”), och där ligger också förklaringen
till många besynnerliga och bisarra drag
i hans karaktär. Ashleybiblioteket innehåller
flera prosaromaner av Swinburne, som
återspegla förehavanden som den genomsnittlige
viktorianen föredrog att vara okunnig om.
Jakten efter första upplagor är i sanning
en irriterande sysselsättning. Men det finns
ett annat slags forskarmöda som erbjuder
mycket rikare belöningar — jag tänker på
framgrävandet av okända eller opublicerade
böcker. För inte så länge sedan kunde en
bokhandlare med tur — hans namn är Dobell —
utöka den ståtliga listan på engelska
sexlon-hundratalsskalder med ett nytt och betydande
namn, Thomas Traherne, vars diktning nu
finns representerad i varje god antologi. I år
har en medeltida mystiker dragits fram i ljuset.
”The Book of Margery Kempe” kan berömma
sig av att vara den första engelska
självbiografien. Manuskriptet låg länge bortglömt på
en hylla på en gammal engelsk herrgård, där
det kanhända deponerades när Henrik VIII
upplöste klostren och konfiskerade deras
jordagods och lösöre. Det skrevs på engelska
under senare hälften av fjortonhundratalet och
innehåller en skildring av religiösa
erfarenheter och fromma pilgrimsfärder. Dess
stämning påminner om vissa ryska romaners.
Bortsett från skillnaden i epok och litterär
begåvning var Margery Kempe en sorts primitiv
feminin Tolstoj, uppfostrad i rikedom och
alla slags världsliga njutningar men pinad av
en ständig längtan efter Gud. Hon blev
bortgift med en förmögen man i en hamnstad på
ostkusten. I detta äktenskap födde hon sin
make inte mindre än fjorton barn, och efter
en sådan fysisk skärseld var det inte
underligt att hon gjorde den överenskommelsen med
sin make — som även han tycks ha varit en
from man — att han i fortsättningen skulle
låta henne få leva ett kyskt liv.
Här börjar historien om hennes växlande
öden. Margery var en hysterika, och så djup
var hennes övertygelse om sina egna synder,
att hon — i tid och otid — grät och klagade
nästan utan uppehåll i tio års tid. Genom sin
gråt sökte hon plåga sitt eget kött. I
förbigående sagt plågade hon och irriterade och
tröttade slutligen alldeles ut de män och
kvinnor, fromma och världsliga, som hon kom i
kontakt med under sina resor. Hon blev förföljd,
men förföljelserna fördubblade hennes energi.
Är 1414 gav hon sig ut på en pilgrimsfärd
till Det Heliga Landet, och fastän man
översåg med mycket hos pilgrimerna på den tiden,
var Margerys entusiasm så överdriven — och
det väsen hon förde så olidligt — att hennes
medpilgrimer ständigt övergåvo henne. Men
på ett eller annat sätt lyckades hon komma
fram till målet. Här framkallade anblicken av
De Heliga Orterna ett nytt utbrott av sorg
hos henne. Hennes följeslagare blevo ytterst
otåliga, vilket man inte undrar på. Några
förklarade, att hon var besatt av en ond ande,
andra att hon var sjuk, andra åter att hon hade
druckit för mycket vin. ”Somliga önskade att
hon vore till sjöss i en bottenlös båt, och var
och en sade vad han tyckte.”
En del av tjusningen i Margery Kempes
självbiografi hänger samman med att hon rnitt
i den självbelåtna redogörelsen för sina
religiösa excesser inte saknar en viss torr humor.
Hon tycks förstå vilken förargelse hpn
uppväckte. Hon sympatiserar med sin make
— ”han var alltid en snäll man och lätt att
komma överens med —- — — fastän han
ibland i dåraktig fruktan lät henne vara
ensam någon lid”. Skildringen av hennes
konflikter med det engelska prästerskapet är
ytterst välgjord, och det har hävdats, att vissa
partier av hennes dispyter med den
högmodige och övermaga ärkebiskopen av York
732
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
