- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / November 1937 Årg. 6 Nr 9 /
735

(1932-1999) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sven Stolpe: Chansen till frihet - Anmälda böcker - Buck, Pearl, Kämpande ängel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CHANSEN TILL FRIHET

2.

Pearl Buck har i en tidigare roman som
bekant skildrat sin mor, missionärshustrun.
I ”Kämpande ängel” har hon försökt ge ett
porträtt av sin far, Kinamissionären, som hon
i boken låter gå under namnet Andrew. Det
har mindre blivit en roman än en serie
belysande anekdoter ur faderns liv. Men
tillsammans ger alla dessa spridda drag en
ovanligt fascinerande bild av en av Gud besatt
man, som med järnvilja driver sitt arbete
i Kina. När dottern bad honom skriva en
självbiografi, fick han med möda ihop några
ark, där han bara i förbigående nämnde, att
han varit gift med Carie, och alldeles glömde
bort, att han haft en liten son, som levat tills
han blev fem år, men som var Caries
älsklingsbarn. Andrew’ är den fanatiske puritanen,
som ger Gud sitt liv så fullständigt, att han
blir ofördragsam och kärlekslös. Han gifter
sig — likgiltigt med vem — endast för att
han skall ha en hustru. När han bett, har han
alltid tre flammande röda märken i pannan
— efter hans fingertoppar, som under bönen
alltid hårt pressades mot pannan. Men han
var samtidigt en äkta anglosachsare, som
alltid var snyggt klädd och aldrig någon dag
i det smutsiga Kina försummade att ta ett bad.
När han förgått sig, skyndade han ut ur
rummet och bad Gud om förlåtelse, men det
föll honom aldrig in att be någon människa
om förlåtelse! Han hånar obarmhärtigt andra
missionärer, och när en av hans rivaler en
morgon ligger död i sin säng, lägger Andrew
med välbehag en extra sockerbit i kaffekoppen
och säger med värdig triumf: ”Jag visste, att
Herren inte skulle tillåta honom att i
oändlighet hålla på ined sin framfart.” När han drar
ut på sina missionsfärder, andas familjen ut
— man undrar inte på det, ty gubben är
förfärligt prövande. En kvinna ser han aldrig
i ansiktet — han anser det ohyfsat, och när

han under ett senare besök i Amerika får se
de korta kjolarna, är det honom alldeles klart,
att världen står inför sin undergång ... När
han bad, bad han aldrig om någon jordisk
förmån, endast om en renare uppfattning av
Guds ord och om kraft att göra hans vilja. —
Pearl Buck, vars kritiska syn på missionen
är bekant — hon är väl knappast heller själv
kristen — döljer inte sin förbittring över de
lidanden han förorsakade de sina genom sin
hårdhet och känslolöshet. Å andra sidan ger
hon en bild av den väldige mannen, som
oförfärat trotsar uppror och förföljelser och med
järnhård energi bygger upp en Kristi kyrka
i Kina, som är fylld av beundran. Han äger
en oerhörd kraft, och han tvivlar icke ett
ögonblick på att han har sanningen i sin hand.
Bilden blir på så sätt litet svår att ta ställning
till. Sannolikt har Pearl Buck icke förstått
honom, bilden är trots allt tecknad utifrån en
annan åskådning än hans egen. Skulle det
förhålla sig så, att Andrew verkligen aldrig bad
en människa om förlåtelse och i stort sett
hatade och föraktade sina missionärskolleger,
så kan hans liv omöjligen ha ägt verklig
kristen kraft: då var hans arbete inspirerat
och buret av hans egen mänskliga kraft, och
då kommer den kyrka han byggde upp i Kina
heller aldrig att bestå. Sannolikt var mannen
emellertid gripen av Gud, medan däremot
hans familj inte var det. De vägrade att göra
det offer han gjorde — som en gång Leo
Tolstojs maka. Men trots detta oroande
element av oförståelse och arg kritik i Pearl
Bucks skildring, lever verkligen själva den
praktfulla gubbgestalten sitt eget liv, och
boken ger dessutom en alldeles ypperlig bild
av själva de yttre betingelserna för kristen
mission i Kinat Bedårande är speciellt bilden
av de kinesiska prästerna och munkarna, som
milt leende välkomnar ytterligare en Gud
bland de många tidigare och förnöjt nickande

735

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 18 01:30:33 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1937-9/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free