Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P. O. Barck: Brev från Finland - Anmälda böcker - Colliander, Tito, Korståget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BREV FRÅN FINLAND
landssvenska väsensdrag. Någon hänvisade
vidare till att bland våra författare finnas
realistiska berättare och tidsdiktare, och att
den entydiga formel i vilken man pressat in
dem inte har något berättigande. Såväl
referenten som hans anhängare medgåvo, att man
inte får driva generaliseringen av vår
litteraturs allmänna prägel för långt, och att det
självfallet är meningslöst att flyga den ene
eller andre diktaren i §trupen med högljudda
krav på tids- och miljödikt. Men samtidigt
vidhöll man, att vår diktnings ringa kontakt
med verkligheten och dess bundenhet av
konstnärliga traditioner, som ofta stelnat i en
jargong, är något som måste beklagas. I en av
de sista replikerna i diskussionen framhölls
det — med ett försök att försona de stridiga
ståndpunkterna — att tyngdpunkten i vår
litteratur under de allra senaste åren
småningom förskjutits från den jagiska
upplevelsen utåt, mot verkligheten. Den yngsta
generationen ville bejaka denna utveckling och hälsa
våra författare välkomna åter till en närmare
bekantskap med den befolkning och den tid
de tillhöra.
Jag har anknutit några reflexioner till
Fredagssällskapets diskussion, därför att dar
sades många träffande saker om vårt litterära
liv sådant det utvecklats efter kriget. Man kan
verifiera dess väsentliga påståenden bland
annat genom att hänvisa till den ådra av
mysticism som på de senaste åren vällt fram
i vår litteratur. Då Helsingfors börjar gå
författaren på nerverna och han har fått nog av
politiskt bråk, gatumyller, vårsnuva, krogar
och diskussioner, vallfärdar han inte till de
nyländska skären utan till Karelen och
Lappland. Nu får man naturligtvis inte blunda för,
att också denna orientering kan betyda en
befruktande motivutvidgning och fördjupning
TITO COLLIANDER
och därmed ställas i tjänst hos realismen
i dess vidaste bemärkelse.
Såsom representanter för ”mysticismen”
kan man nämna Erik Therman, Olof Enckell,
Göran Stenius och Tito Colliander. Den
sistnämnde gav i höstas ut en för våra
förhållanden ovanligt diger roman, ”Korståget”, vars
hjälte är en ung man, som blir lämnad ensam
och hemlös bland svältande människor under
de första fruktansvärda bolsjevikåren i
Petersburg. Han lyckas fly till Finland, där han
efter en tids vistelse i en småstad gifter sig
och flyttar till Helsingfors. Men han får inget
grepp om sitt liv, han för en rotlös
skuggtill-varo, alkoholiserad och otillfredsställd, för att
slutligen drivas i armarna på den religiösa
självuppgivelsen bland grekisk-ortodoxa
ryssar bosatta kring ett gammalt kloster i södra
Estland.
3. — B. L. M. 1938.
33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
