- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Januari 1938 Årg. 7 Nr 1 /
38

(1932-1999) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P. O. Barck: Brev från Finland - Anmälda böcker - Enckell, Rabbe, Valvet - Krokfors, Hjalmar, Gränsmark - Lindgren, Kaj, Ett blad är vänt - Langenskjöld, Greta, Tysta röster - Hemmer, Jarl, Brev till vänner - Zilliacus, Emil, Tempe och Thermopyle

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

P. O. BARCK

ändå många dikter av rik inre lyskraft och
djup väsentlighet. Jag beklagar att jag av
utrymmesskäl inte kan citera några av dem
— men jag uppmanar mina läsare, som
säkerligen med få undantag aldrig hört talas om
Kerstin Söderholm, att själva stifta
bekantskap med hennes lyrik.

Rabbe Enckell hann också med att ge
ut ett dikthäfte strax före jul: ”Valvet”.
Som så mycken annan modern lyrik,
vilken speglar sig i de ogripbara tingen på
gränsen till drömmens och mytens värld, ge
Enckells dikter snarare impulsen till
spekulativa omdömen än konstnärliga. Jag har alltid
haft ett intryck av att hans lyrik är
maniererad och att den i sin artistiska
medvetenhet på något oförklarligt sätt saknar
substans. Den svävar förbi som en luftig sky,
ritar en mjuk arabesk eller river lös en flik
av det innehåll i vårt medvetande, där tanken
arbetar med svävande symboler. Naturligtvis
kan en miniatyr vara gjord med stor talang,
men jag kan inte beundra den som lyrisk
konst. Kanske är det en brist hos mig — alla
ha vi våra vita fläckar — och det kan därför
vara rättvist att påpeka, att Rabbe Enckell
inte saknar beundrare hos oss — självfallet
i de exklusivare litterära kretsarna.

En debuterande lyriker är Hjalmar
Krokfors, som tydligen med stort utbyte har läst
— eller kunde ha läst — Dan Andersson. Det
är något av vildmarkens stora mörka ton som
sjunger i hans strofer i ”Gränsmark”. Men
det är därför ingen billig romantik som far
i väg med honom. Där finns i hans landskap
och uttrycksfullt tecknade porträtt realistisk
skärpa och frisk målarglädje, en frigjord ton
och en anmärkningsvärd formell säkerhet och
smak. Han använder sig nästan uteslutande
av den bundna formen, men han gör det på
ett personligt och nyanserat sätt.

Den bundna versen håller för övrigt på att
vinna terräng igen hos oss. Man kan nämna

en ung poet som Kaj Lindgren, vars vackert
modulerade vers i samlingen ”Träorgel”
lämnat bort det mesta av det poetiska allmängods,
som man fann i hans debutsamling ”Ett blad
är vänt”, och vunnit en friare, enklare och
naturligare ton. Det är det absolut äkta
i dessa dikter som kvarlämnar det starkaste
intrycket; Lindgren gör sig inte mödan att
uppträda med några anspråksfulla attityder.
Hans livssyn är den stilla betraktarens med
en religiös förtröstan på djupet.

En rent kristen lyriker är Greta
Langen-SKJÖld, som i sin senaste samling ”Tysta
röster” lägger ett personligt trosdokument
till några tidigare av samma art. Hennes
besjälade tanke- och naturdikter äro flärdlösa
och innerliga.

Därmed är det rent skönlitterära inslaget
på den finlandssvenska bokfronten behandlat.
Men till den litterära bilden höra också några
andra böcker. Vi ha sett att de äldre diktarna,
med undantag av Mörne, lyste med sin
frånvaro inom lyriken och den skönlitterära
prosan. Men ett par av dem voro med på
annat sätt. Jarl Hemmer publicerade ”Brev
till vänner”, en volym som innehåller litterära
uppsatser, ungdomsminnen samt tankar och
bekännelser över mångahanda ting. Hemmers
idealitet, som vi känna från hans diktning,
har alltid haft sin djupaste källåder i en
känsla för det enkelt mänskliga, som
förtrampas och förkväves av det politiska och
sociala livets brutalitet. Han står här på
samma front som Mörne, fastän hans
temperament och livssyn för honom in på andra
vägar än den bottenbrända pessimismens i
”Atlantisk bränning”.

Emil Zilliacus företar i sin senaste bok
en av sina många resor till Hellas. Boken
heter ”Tempe och Thermopyle”. Diktaren
besöker den grekiska diktens och mytens

38

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 18 19:54:30 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1938-1/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free