- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Januari 1938 Årg. 7 Nr 1 /
44

(1932-1999) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Georg Svensson och Gerard Bonnier: För boksamlaren - Anmälda böcker

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FÖR BOKSAMLAREN

Det finns två slags bibliofiler: sådana som
samla böcker därför att de äro vackra och
sådana som samla dem därför att de äro
sällsynta. Den estetiskt inställde bibliofilen, som
efter råd och lägenhet söker få så vackra
— vackert tryckta, illustrerade och bundna —
böcker som möjligt på sin hylla, hjälper
bokkonsten framåt och möjliggör utgivandet av
särskilda bibliofilupplagor i vilka tryckare och
konstnärer kunna ge sitt yppersta. En sådan
bibliofil vill av varje bok ha ej den första men
den vackraste upplagan. Den historiskt inställde
bibliofilen avstår från estetiska synpunkter
i sitt samlande. Han ledes helt i sitt sökande
av en strävan att nå originalet, den av en
särskild bouquet omgivna första upplagan. Dess
obestridliga originalkaraktär försonar honom
lätt med alla typografiska och konstnärliga
brister: så såg den alltså ut från början, denna
bok som (eventuellt) skapade ett stycke
litteraturhistoria. Ett sådant samlarnit är också ett
kulturvärde och kan ej avvaras. Därjämte
vilar det naturligtvis som allt samlande på
ekonomiska förutsättningar; att investera pengar
i sällsynta böcker är långtifrån en huvudlös
placering, om den sker med tränat omdöme.

På denna avdelning äro vi i lika hög grad
upptagna av den sprittnya, vackra
bibliofil-upplagan som av den gamla gulnade, sällsynta
originalupplagan. I detta nummer skall
uppmärksamhet ägnas dels åt ett par vackra
moderna illustrationsverk, dels åt några av
förstaupplagesamlarens rent tekniska problem
samt åt en svensk författares bibliografi.

En from önskan

Det är en ofta gjord och mycket befogad
anmärkning mot svensk bokkonst, att den lider
brist på träsnittsillustratörer. Träsnittet och
boktrycket ha samma ursprung, ty innan

Gutenberg uppfann de lösa gjutna typerna
skuros boksidornas text ut i trästycken på
samma sätt som bilderna. Av alla
illustrations-tekniker har alltså träsnittet de äldsta
traditionerna och den intimaste släktskapen med
boktrycket. Genom de moderna
reproduktions-metoderna har illustratörens arbete avsevärt
förenklats, och han behöver inte längre själv
tillverka klichéer i form av kopparplattor eller
trästockar. Teckningar eller målningar
förvandlas genom en rent mekanisk procedur till
klichéer, och det är naturligt att konstnären
föredrar det bekvämaste tillvägagångssättet.
Men här som annars får man ingenting gratis.
När bokillustratören skilde sig från det rent
boktryckeritekniska, förlorade han också i
farlig grad kontakten med det typografiska, med
själva boksidan. Utgående från det litterära
verket kunde han i sin ateljé utföra sina
illustrationer i det format och maner som bäst
passade honom, varefter han blott hade att
överlämna resultatet till boktryckaren och
reproduktionsanstalten. Det uppstod på så sätt
ej blott en arbetsfördelning utan en klyvnad
i det gemensamma arbetet, som hämnat sig.
De flesta moderna böcker vittna om hur det
glappat i samarbetet, hur ansvarslöst
konstnärerna hävdat sig och hur trevande
boktryckarna lappat ihop bild och text. Ingen
illustration borde utföras utan att konstnären
har boksidan och bok uppslaget present för
sig under arbetet. Endast på så sätt vinnas
de rätta proportionerna och den riktiga
balansen mellan ord och bild. Det ligger i träsnittets
natur att det måste underordna sig detta
hänsynstagande, och det vore därför så
utomordentligt välkommet, om våra bokkonstnärer
ville ta upp den nästan glömda tekniken och
på så sätt skola sig i den typografiska konsten.
Man kan tillägga att det också vore välkommet
om flera av våra många begåvade grafiker
kunde få göra sig gällande inom bokkonsten.

44

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 18 19:54:30 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1938-1/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free