Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johannes Edfelt: Lyrisk revy - Anmälda böcker - von Krusenstjerna, Agnes, Nunnornas hus - Beskow, Gunnar, Öppen jord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
Lyrisk revy
AGNES von KRUSENSTJERNA: Nunnornas
hus. Schildt. 6: —.
GUNNAR BESKOW: Öppen jord. Bonniers.
4: 75.
HANS DHEJNE: Galjonsbilden. Norstedts.
3: 75.
NILS LUDVIG: Markens melodi. Gleerups.
4:—.
EMIL HAGSTRÖM: Förvandlingens tid.
Gebers. 3: 75.
KARL VENNBERG: Hymn och hunger.
Schildt. 3:50.
SEKEL NORDENSTRAND: Fasad. Schildt.
3: 50.
RUBEN NILSON: Vår vackra värld.
Höker-bergs. 4: 75.
Dikter i urval av ALEXIS KIVL I svensk
tolkning av Åke Laurén. Bonniers.
4: 75.
Agnes von Krusenstjernas diktsamling
”Nunnornas hus” är en egendomlig produkt
av idéflykt och äkta poetisk ingivelse.
”Grotesker” kallar författarinnan en av
avdelningarna i denna sällsamma bok, och denna
titel kunde nog utsträckas till att omfatta
större delen av dessa sånger från spanska
nunnehus och arabiska kyrkogårdar. Men
i allt det delirantiska, krampaktiga och
förpinade finns det glimtar av äkta poesi, varm
och levande, vemodig och ömt beslöjad.
Brustna rop och bisarra infall finns det gott
om i denna bok, men understundom händer
det att stämman får en varmt mänsklig klang.
På sitt sätt erinra dessa dikter om Frödings
under hans sjukdomstid: det är i varje fall
samma kamp mot underjordiska och
förstörande makter vi bevittna i dessa dokument.
Där trycket lättas och rösten får en friare och
samtidigt mera behärskad klang, där
blommar också poesien. I sådana stunder kan
Agnes von Krusenstjerna skapa sann och
gripande lyrik. Bland denna samlings vägande
ting ville man särskilt framhålla så sällsynt
vackra dikter som ”Nästa år i Jerusalem”,
”Första annonssidan” och ”En skål med tårar
lyfts mot våren”, den senare en vision av
egenartad intensitet; följande strofer må ge
besked om dess art:
Och nu ser jag stjärnorna nära.
Jag bländas av deras ljus.
Och månens blekgula skära
är skorsten på Himmelens hus.
Från evigheten sveper en vind.
Den har ej lukt och ej kyla.
I rymden ilar en spenslig hind
och saliga vargar yla.
Och min själ börjar sakta sjunga
de psalmer jag lärt mig förr.
På blommornas blad skall jag gunga
rätt fram till Himmelens dörr.
*•
Att Gunnar Beskow är en begåvad och
intelligent karl, därom kan intet tvivel råda
för den, som tagit del av hans
populärvetenskapliga uppsatser och frasfria kulturkritik.
Han är en humanist av renaste halt och
ärligaste uppsåt. Om han därtill är en poet,
står ännu i vida fältet. Åtminstone har jag
svårt att i hans dikter förnimma de övertoner
och den hemlighetsfulla aura, som göra orden
poetiskt lévande. Hans dikt är i första hand
problemdebatt och kritisk ventilering; hans
formuleringar vittna mestadels om vidsynt
intelligens och varm tilltro till livets skapande
makter, men de ha sällan den pregnans, som
fastnaglar det lästa i vårt medvetande, eller
48
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
