Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Georg Svensson: Kommentarer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMENTARER
Maxim Gorki, Meredith, Joseph Conrad, Henry
James, Thomas Hardy, Marcel Proust, George
Moore, D. H. Lawrence. Listan kunde göras
lika lång och icke mindre glänsande än den
på de verkliga pristagarna. Särskilt raden av
förbigångna britter är ståtlig: Meredith, Henry
James (han dog som engelsk medborgare),
Hardy, Conrad, George Moore, D. H.
Lawrence. Den kan bli ännu mer imponerande om
namnet Wells fogas därtill. Men, det är fåfängt
att beklaga att det ena namnet står på
prislistan och det andra på de odekorerades lista
i stället för tvärtom. Men det kanske inte skulle
skada om prisutdelarna noga begrundade sina
och sina föregångares försummelser var gång
de skredo till nytt val. För att det litterära
Nobelpriset skall kunna bevara sin auktoritet
— och denna auktoritet är av stor vikt för
vårt land — räcker det inte bara med att
ge pris åt goda författare för ett eller annat
gott arbete. Inom litteraturen liksom inom till
exempel fysiken och medicinen är det väl inte
den skicklige yrkesmannen utan den geniale
upptäckaren och banbrytaren som skall
utpekas. Det gäller att framhäva författare som
enligt den litterära opinionen i världen och
främst i författarens eget land verkligen gjort
en insats som satt spår efter sig icke blott i så
och så många tusen läsares sinnen utan i det
andliga livet överhuvudtaget. Akademien skall
naturligtvis därför inte inrikta sig på att
tillmötesgå opinionsyttringar utan hävda ett
självständigt omdöme. Men hur utkristalliseras detta
omdöme? Det finns bland akademiledamöterna
några kringsynta och förnäma kännare av
utländsk litteratur. Rimligt är att dessa få göra
sig gällande genom mer än blott sin röstsedel.
Tanken att aderton i en akademi
sammanförda, mer eller mindre litterärt intresserade
personer skulle kunna sätta sig in i den aktuella
världslitteraturen så fullständigt som borde
krävas av en röstande är orimlig. Här om
någonsin finnas väl förutsättningar för ett med
stora fullmakter utrustat arbetsutskott på
parlamentarisk basis.
Erik Werenskiold
Ännu en av de norska resarna från
aderton-hundratalet har gått bort. Erik Werenskiold
besatt ännu upp i sitt nionde decennium en
märklig vitalitet och en själens ungdom, som
gjorde honom oberoende av alla stil- och
andliga klimatväxlingar. Hans konst äger mäktig
storslagenhet men också en hjärtats värme och
ett nordiskt sinnelag som gjort honom till den
mest älskade av alla Norges moderna
konstnärer. Denna känsla för nordisk anda präglar
icke minst hans bokillustrationer, som tillhöra
de förnämsta som någonsin gjorts. Hans bilder
till Asbjørnsen och Moes ”Norske
folkeeven-tyr”, Snorres kungasagor och Lies ”Familien
paa Gilje” ha i medvetandet ingått en
oupplös-lig förening med den litteratur de illustrera.
Från Werenskiold utgår traditionen i norsk
illustrationskonst, och denna tradition är ett
träd som oupphörligt bär nya, rika skördar.
Georg Svensson
741
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
