Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Klinckowström, Axel, Sagor om Förvandlingens Lag. III—IV, anmäld av Sven Barthel - Sandemose, Aksel, Vi pryder oss med horn; Berg, Lars, Du skall svara, anmälda av Artur Lundkvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
har jag begagnat mig, men där vita fläckar
finnas på vårt vetandes karta eller där
forskningens resultat äro svävande och motsägande,
har jag diktat fritt. Det är så man förfar, då
man med ledning av en hjässkål och ett lårben
plus ett par tänder av en apmänniska tecknar
en bild av vederbörande, så som han såg ut
— eller inte såg ut — i levande livet.”
Resonemanget är oemotsägligt och den konstnärliga
lösningen av problemet är ett Kolumbi ägg.
Verket är originellt upplagt och säkert
genomfört. Klinckowström hade de ideala
förutsättningarna — en rik och blommande fantasi,
tyglad av vetenskapsmannens saklighetsbehov
och sanningslidelse, ett omättligt intresse för
livets alla företeelser, ett fantastiskt förråd av
kunskaper om jorden och dess historia, direkta
erfarenheter av primitiva folks
levnadsförhållanden, livsformer och sätt att reagera, en sann
berättarglädje och berättarförmåga och ett
barnsligt friskt och naivt sinne med stark
förmåga av inlevelse.
Resultatet är strålande. En alldeles ovanligt
rolig bok, alltigenom fräsch och förnäm i sin
stil, fri från arkaiserande och sentimentalitet,
äventyrlig och spännande och laddad med
utomordentligt åskådligt serverat vetande.
Forskaren och diktaren har i lycklig förening
åstadkommit en bok, som har alla utsikter att
bli en klassisk ungdomsläsning. Och som alla
verkligt goda ungdomsböcker är den i ännu
högre grad njutbar för vuxet folk. Den bör
kunna charmera alla slags människor i alla
åldrar. Sven Barthel
Två från Norge
AKSEL SANDEMOSE: Vi pryder oss med
horn. Översättning av Gurli
Hertzman-Ericson. Tiden. 5:—.
LARS BERG: Du skall svara. Översättning
av Thorsten Jönsson. Tiden.
5: 75.
Med sina sista böcker har Aksel
Sandemose sprängt den berättande formen och sökt
finna omedelbarare utlopp för problemens
jäsningsprocess inom sig. Det är sin egen inre
mytologi han håller på att utforska och
utforma: upplevelserna som sjöman, som
utvandrare, som flyende dråpare framstår som
viktiga metamorfoser i denna hans
mytgestaltning. Som modern diktare är han väl
medveten om att hans realistiskt äventyrliga odyssé
först och sist gäller egots dunkla hav och
länder. Sandemoses böcker har ju en starkt
neurotisk prägel, de utgör neurotiska
förlösningar och vittnar om hans oförtrutna strävan
att ta sig ut ur labyrinten, vilken på en gång
är av yttre och inre art: samhällelig och
psykologisk.
I den nya boken är Sandemose tillbaka till
sjöss, på en skonare som seglar mot Island
sommaren 1914. Resans och berättelsens hela
spänning består i balansförhållandet mellan
männen ombord: skepparen, styrmannen, de
helbefarna sjömännen Gullhästen och Bjarne,
den lynnige finske kocken och den stackars
lättmatrosen Prästen. Som ett par helgjutna
block av kraft och yrkesduglighet balanserar
Gullhästen och Bjarne varandra, i ett slags
självklar harmoni som förebygger alla
sammanstötningar. Den löjlige, oduglige Prästen
blir naturligtvis föremål för all uppdämd
brutalitet och skämtsam sadism, han kan inte
öppna munnen utan att mötas av skällsord
och slag. Gullhästen och Prästen utgör de
absoluta kontrasterna: Gullhästen är hjälten
till sjöss och i land, Prästen är stackaren
överallt, den ynkligt livsoduglige. Gullhästen
behöver aldrig slåss, bara vara den han är
för att vinna respekt; han står stadigt mitt
i livet, tänker sig in till det väsentliga och är
en friare människa än de flesta. Prästen har
blivit avsatt som präst för sin sjuka naturs
skull, han har kommit bort från kroppen och
livsgrunden, har aldrig kunnat äga en kvinna
riktigt i verkligheten; han frossar i sitt
elände, dras med en inbillad könssjukdom
och möter ständigt skräckens Tiger i sin
uppjagade fantasi.
Det finns en råtta ombord, den
oåtkomligaste, mest fabelaktiga råtta som kan tänkas:
den tillhör på en gång verkligheten och den
besatta fantasien. Gullhästen snidar en kvinna
i trä, en välformad drömkvinna som får sova
med ansiktet gömt i träet: en kvinna som
142
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
