Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Yrjö Hirn: Mitt bibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
YRJÖ H1RN
Det är icke nödigt att framplocka mer än
några få exempel på vad som finns och vad
som fattas i mitt bibliotek. Man kan icke på
mina hyllor anträffa många påminnelser om
att jag varit sysselsatt med studier rörande
”Konstens ursprung”, därför att litteraturen
om detta ämne varit väl företrädd i British
Museums bibliotek och i vårt eget
Universitetsbibliotek, där avdelningen för etnografi och
gamla resebeskrivningar är särskilt rikhaltig.
Däremot har en liten, i hemlandet författad
bok om ”Pueblofolkens konstliv” framtvungit
många tillskott till mitt bokförråd, trots det att
en god del av materialet, det vill säga de av
Gustaf Nordenskiöld hopbragta krukmakerierna
från klippboningarna i Mesa Verde, förvaras
i Finlands Nationalmuseum. För en fullständig
tillägnelse av egenarten i denna konstalstring
visade det sig nämligen nödvändigt att särskilt
anskaffa rätt mycken geografisk, etnografisk
och arkeologisk litteratur om
indianbefolkningen i Moqui- och Zunibyarna. Min lilla
specialsanding på detta område är antagligen
en av de värdefullare delarna av hela mitt
bibliotek. Och i denna samling ingår en av
de mycket få lyxpublikationer, en godbit för
bibliofiler ville jag tro, som jag kommit att
besitta. Det är en upplaga av miss Edna Dean
Proctors över Moqui-Zunimotiv komponerade
dikt ”The Song of the Ancient People”, med
företal av John Fiske, kommentarer av F. H.
Cushing och dyrbara, men icke alltför
konstnärliga färgplanscher av Julian Scott. Det hela
är tryckt år 1893 på det berömda Riverside
Press-tryckeriet och förlagt av Houghton,
Mifflin & Co. i Boston och New York.
Publikationen föreföll harmlös nog när den
anmäldes i The American Anthropologist, ty
sidtalet uppgick icke till mer än sextionio.
Men jag minns livligt med vilken bävan
räkningen blev mottagen. De sextionio sidorna
äro av handgjort papper, med lurviga
marginaler, bandet är i helläder och texten till
dikten är tryckt endast på framsidan av
bladen.
Att min Pueblokollektion för mig är
särskilt dyrbar beror emellertid ingalunda på
dess värde i mark och penni (vilket, när allt
går omkring, dock ingalunda stiger till någon
överväldigande summa), utan på att den
påminner oss om en tid, då den vackra och
värdiga, av symbolisk innebörd mättade
indiankonsten upptog våra tankar och gav syftning
åt våra framtida arbetsplaner.
Det är med full avsikt och i en rent
bokstavlig mening som jag här använt pronominet
i en pluralform. Medan jag försökte göra mig
förtrogen med Pueblokonstens magiska och
religiösa symbolik var nämligen min hustru
sysselsatt med att avmåla de gamla krukorna
i den nordenskiöldska samlingen. Och vår
beundran för indiankonstens form och
linjeskönhet ledde oss därefter in på ett gemensamt
studium av de övriga vilda och barbariska
folkens ornamentik. Det föreföll oss som en
lockande uppgift att i ett planschverk, försett
med en liten förklarande textavdelning,
sammanföra ett antal i färg reproducerade prov
på de vilda och barbariska folkens
mönsterkompositioner. För det ändamålet avmålades,
under åren 1898—1900, ett stort antal
vävnader, sniderier och krukor i
Trocadéro-museet, i British Museums etnografiska
gallerier och i Pitt-Riversmuseet i Oxford. Vi
drömde om att finna en förläggare, som var
villig att bekosta en värdig utstyrsel för vår
bildsamling och som kunde förskaffa den en
vidsträckt spridning icke blott i fackkretsar
utan även bland den stora konstintresserade
allmänheten. I själva verket förefaller det mig
ingalunda otänkbart, att den planerade
ornamentsamlingen hade kunnat vinna en viss
framgång — såvida icke andra uppgifter hade
tvungit oss att en gång för alla skjuta det med
nog så stora förväntningar påbörjade arbetet
åt sidan. Det är snart fyrtio år sedan dess vi
338
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
