- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Sommarnummer juni-augusti 1938 Årg. 7 Nr 6 /
462

(1932-1999) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Artur Lundkvist: Romaner från väster - Anmälda böcker - Lewis, C. Day, Starting Point - Phelan, James L., Museum

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ARTUR LUNDKVIST

är framför allt föräldrarna som inte tillåter att
barnen får för realistiska kunskaper); han far
då till fronten i Spanien (vilket i verkligheten
många engelska överklassynglingar och unga
akademiker gjort, tydligen drivna av
övertygelse i förening med social känsloromantik).
John, den fattige prästsonen, som från början
är den revolutionäre ibland dem, blir kemist
och gifter sig med Anthonys syster, efter att
i många år ha hållits tillbaka av sina
mindervärdeskänslor; han upptäcker ett syntetiskt
näringsmedel, som cheferna vägrar att befatta
sig med av hänsyn till marknaden (det vill
säga: profitörerna), och han nödgas finna sig
i det. Theo, son till en firad skådespelerska,
blir författare med framgång (fast han inte
har någonting att säga, eller just därför)
samtidigt som han förblir en bortskämd hysteriker,
oförmögen att lära sig var gränsen går mellan
verkligheten och hans egna önskningar. Det
blir hans olycka: han skjuter modern i ett
slags fantasiförgiftat svartsjukans misstag och
därefter sig själv, bland spillrorna av sin
ohållbart egocentriska värld. Henry slutligen är den
obetydlige, som behöver kamrater omkring sig
för att riktigt känna sig existera (och
omedvetet för att hålla sin homosexuella böjelse
tillbaka genom substitut). Han startar en
pojk-klubb och får ett förhållande till Theos mor,
den levnadsglada skådespelerskan; men Theo
ödelägger det hela för honom och då går han
i kloster.

Det är en mjuk, behaglig bok; den är bara
en smula vag. Människoskildringen,
interiörerna och landskapen är i sin välavvägda
belysning betydligt överlägsna diskussionerna, som
lider av en viss ensidighet, vanlig bland unga
akademiska radikaler. I det hela ger den
knappast det besked om stämningarna inom den
yngre intellektuella generationen i England
som man gärna väntat sig.

*



James L. Phelan är en irländsk agitator
och upprorsman, dömd till döden två gånger,
med fjorton års fängelse bakom sig: en
obetvinglig diktare bakom murarna, vek lyriker på
samma gång som våldsam anklagare.
Manuskriptet till hans bok ”Museum” har blivit
smugglat ut ur fängelset för att undgå ödet att
offras åt lågorna. Det är säkert i huvudsak en
självbiografisk bok, men han har helt avstått
från att tala i egen sak och gjort sin fånge,
Mansell, till en förbrytare bland de andra,
dömd till livstids straffarbete, vän med
mördare och rånare.

Mansell är tjugu år när han kommer till det
fruktade Bleakmore på den vilda heden. Den
utstuderat sadistiska fängelserutinen plågar
honom till en början så starkt att han liknar
det vid att bli stucken av spikar när man ligger
i eld: spikarna kommer en nästan att glömma
elden. Allt har mekaniserats till en så
fruktansvärd monotoni att vilket avbrott som helst blir
befriande, ett överfall, ett vansinnesutbrott, ett
misslyckat flyktförsök. En strikt
ranguppdelning förekommer bland fångarna, baserad
uteslutande på deras personliga egenskaper:
solidaritet och oböjlighet eller å andra sidan
kryperi och perversa böjelser. Mansell blir
accepterad bland fångarna inom den förra
kategorien, vilket medför åtskilliga fördelar.
Cobb, den lille energiladdade socialisten, har
nästan lika mycket att säga till om på
snickeriverkstaden som uppsyningsmännen; och
rån-mördaren Rogan installerar sig där som en
självskriven härskare när han på nytt hamnar
innanför murarna, en av alla respekterad man,
expert på musik och korthugget explosiv som
en kulspruta i sitt tal. Han blir ett gott stöd
för Mansell, som börjar komponera
fängelsemusik när han tillåtits skaffa sig en fiol och
skriver dikter på väggarna i sin cell.

Somliga dagar arbetar fångarna ute på
heden: Mansell har aldrig förr med sådan
glädje upplevt själva marken och luften.
Fler

462

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Sep 19 17:41:08 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1938-6/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free