Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Edmond Jaloux: Nya franska böcker - Anmälda böcker - Vincent, Raymonde, Campagne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EDMOND JALOUX
Medlem av Académie Frangaise
NYA FRANSKA BÖCKER
Den stora händelsen i vår litteratur i slutet
av år 1937 var publicerandet av en bok, som
varken är en riktig roman eller en
bekännelsebok, men som ändå samtidigt är både en
roman och en bekännelse. Denna märkliga bok
heter ”Campagne” och dess författare
Raymonde Vincent. Boken erövrade Prix
Femina-Vie Heureuse.
Raymonde Vincent är en ung dam, som
uppfostrats på landet, i Berry. Hon blev vuxen
ungefär samtidigt med krigsförklaringen, alltså
vid en tidpunkt, då männen hade lämnat
jorden för att försvara landet och kvinnorna
måste ersätta dem i lantbrukets krävande
sysslor. Raymonde Vincent kunde läsa och
skriva men ägde ingen intellektuell utbildning.
Kanske är det därför hon äger en så underbar
andlig öppenhet, en så märklig förmåga att
beskriva tingen som de måste te sig för en
människa som ser dem för första gången.
Hennes bok är förvisso en mycket märklig
bok; men den legendbildning, som genast
uppstått kring författarinnans person, har
sannolikt också bidragit till dess stora succé. Denna
roman intar en särställning i vår moderna
litteratur. Den har ingenting av falsk naivitet
— jag åsyftar här den sorts tillrättalagd
naivitet, som man finner hos vissa författare, som
bor på landet, och som kommer med ett alltför
avsiktligt jungfruligt litterärt program. Ä andra
sidan har författaren naturligtvis ingenting av
den kraft, den tekniska kunnighet och den
konstnärliga behärskning, som man bara
finner hos författare, som haft tålamod att studera
sin konst på samma sätt som man studerar
elfenbenssnideri eller smideskonst. Boken är
helt spontan, helt fri.
Man har hos Raymonde Vincent kritiserat
ett drag av skötsam skolflicka, som för tanken
till välgjorda skolkrior. Hur ursprunglig man
än är, så har man ändå alltid någon skolning
bakom sig. Det finns också i Raymonde
Vincents stil någonting, som för tanken till en liten
flicka, som sitter med näsan tätt över papperet
och plitar med tungan utskjuten ur munnen,
förfärligt ängslig att skriva fel. Men å andra
sidan är det just detta som gör, att hon på de
bästa sidorna i ”Campagne” kan nå en den
okonstlade enkelhetens storhet, som gör intryck.
Man kan anteckna, att Raymonde Vincent
kommer från samma landskap som George
Sand. Ibland kan man hos hennes gestalter
finna samma majestätiska enkelhet som man
finner hos figurerna i ”Frangois-le-Champi”
eller i ”Mare au Diable”. Det är alldeles samma
landskap och människor, som har inspirerat
de två författarinnorna. Har man rätt att
antaga, att det finns privilegierade områden
i Frankrike, eller skall man tro, att ”La Terres”
författare och de andra hänsynslöst realistiska
bondeskildrare, som vi har i vår unga
litteratur, lägger upp sina bilder efter sin fantasi
470
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
