Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Edmond Jaloux: Nya franska böcker - Anmälda böcker - Vincent, Raymonde, Campagne - Colette, Bella Vista
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYA FRANSKA BÖCKER
eller efter notiser, som de hittar i tidningarna?
I varje fall finns det ingen likhet alls mellan
dessa grymma och hemska skildringar och de
scener, som Raymonde Vincent målar. Man
kunde rentav kalla dem idylliska, om inte
ordet idyll numera fått en klandrande bimening.
Låt oss helt enkelt slå fast, att Raymonde
Vincent har skildrat livet på landet och årstidernas
växling med den behärskade, jämna, knappt
alls nyanserade men ändå alltid så friska
stämma, som man möter hos bondfolk, när
de på kvällen berättar gamla historier från
trakten, spök- eller trollsagor.
Det förekommer bara små händelser i
”Cam-pagne”, eller rättare sagt: det förekommer inga
händelser alls. Dagen. Natten. Arbetet ute på
åkrarna. En farmor som uppfostrar en liten
flicka och älskar henne mer än allting på
jorden. Lukten från fårhuset. Barn och deras
vänskap. Sagor berättade framför brasan.
Begravningar. Hur man köper sig en ny vagn.
Kyrkliga ceremonier. Allt detta utgör själva väven
i boken. Men sällan läser man en bok, som till
den grad ger en en känsla av livet självt och
en aning om dess heliga innebörd. Varför?
Det är inte så lätt att säga. Raymonde Vincent
kommer bara med saker, som alla känner till,
och hon låter oss se dem som hon själv
ser dem. Det är någonting alldeles speciellt
lockande och tjusande i den nästan ohörbara
musik, som sordinerad slingrar sig kring
författarinnans ord.
Längst inne i boken kan man höra ekot av
krigets buller. Det kommer närmare en dag,
då en av de unga på gården, Robert, grips
av orkanen. Och så kommer den stund, då
man får veta, att han aldrig skall komma
tillbaka. Man framför den hemska nyheten till
Roberts far utan att säga honom, att hans son
är död, men han vet, att en kamrat till den
sårade har skrivit ett brev till sin mor, som
bor trettio kilometer därifrån, och att hon
alltså måste känna till detaljerna. Han spänner
RAYMONDE VINCENT
för sin kärra och far i väg. Raymonde
Vincent skildrar denna faderns avfärd och djupa
smärta med en behärskad och öm konst av en
art, som man alltmera sällan finner i modern
litteratur, och som kommer oss att tacksamt
erkänna våra författares verkliga kvalitet.
Maries äktenskap — hon är hjältinnan i
boken — tant Victoires död — allt detta
framträder i en ren, sober och knappt beslöjad
form. Man har här att göra med den
utomordentliga diskretion, som man möter både hos
människor, som starkt upplever sitt liv, och
hos de författare, som skriver utan att vara
underkastade någon dålig påverkan.
Colettes sista bok, ”Bella Vista”, tillhör
en gammal fransk genre — den sorts långa
noveller, som har gett oss så många
oförglömliga mästerverk: Cazottes ”Le Diable amou-
471
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
