Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Karlgren, Anton, Henlein, Hitler och tjeckerna; Freund, Richard, Watch Czechoslovakia! Forbath, Alex, Europé into the Abyss; Lyons, Eugene, We Cover the World; Voigt, F. A., Unto Cæsar; Fodor, M. W., South of Hitler; Reed, Douglas, Insanity Fair; Londonderry, Lord, Ourselves and Germany, anmälda av Bo Enander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
”jag misstänker, att tolv år under en diktatur
har gjort mig till en absolut ståndaktig
liberal och demokrat för hela livet”. Andra
intressanta kapitel är Negley Farsons om det
moderna Indien och Randall Goulds ypperliga
Kinareportage. Andra bidrag, exempelvis av
Karl von Wiegand och Webb Miller, lämnar
nog däremot läsaren tämligen oberörd.
Ett mycket uppmärksammat inlägg i den
livliga politiska debatt, som för närvarande
pågår i England, har gjorts av F. A. Voigt med
arbetet ”Unto Cæsar”. Det är en skarpsinnig
och synnerligen väl dokumenterad kritik av
samtidens politiska ideologier och samtidigt ett
försök att fixera den brittiska utrikespolitiken
sådan den framträder i dag. Författarens
utgångspunkt är närmast liberal och hans kritik
av fascism, kommunism och nationalsocialism
är väsentligen präglad av den liberala
grundsyn, som man nuförtiden i dess renodlade form
egentligen endast kan finna i England och
Förenta Staterna.
Voigt slår också ett slag för Nationernas
Förbund, och den brittiska utrikespolitiken
hoppas han ska gå i tecknet av ”triangeln
London, Washington, Genève” eller, som han
också uttrycker det, ”kontakt med alla
huvudstäder, men i främsta rummet med Washington
och Genève”. För övrigt ser han inte alltför
pessimistiskt på möjligheterna av att kunna
bevara, världsfreden. I likhet med den
nuvarande brittiske premiärministern anser han
också, att den säkraste fredsgarantien är, att
England med ,all kraft koncentrerar sig på
uppgiften att påskynda upprustningen.
Manchester Guardians berömde
Wienkor-respondent, ungraren M. W. Fodor, har i
”South of Hitler” gett en mycket roande och
sakligt också övertygande handledning i
mellan- och sydösteuropeisk politik. Han ger en
säker och kunnig översikt av det tysk-tjeckiska
problemet och en briljant teckning av rumänsk
politik. Läsaren får också lära sig åtskilligt
om Jugoslavien, Bulgarien och Turkiet, och
det hela är skrivet i en medryckande stil,
livligare och kanske mer personlig än vad man
är van att möta i den förnäma tidning, till vars
medarbetarstab författaren sedan inånga år
tillbaka hör.
Men Fodor har liksom många andra i några
avgörande punkter blivit grundligt korrigerad
av historien själv. Boken låg färdig i början
av februari och författaren skriver:
”Österrike levde alltså, Österrike fortsatte att leva.
Sedan kom det allra värsta. Österrikaren Adolf
Hitler mobiliserade all sin skicklighet och
makt, representerad av sextiosju millioner
tyskar, mot detta lilla land. Man väntade
allmänt 1933 och 1934, att anfallet skulle komma.
Men alltjämt lever Österrike sitt oberoende liv.
De flesta kallar detta för det österrikiska
miraklet.” Tydligen under intryck av mötet
i Berchtesgaden gör dock Fodor, klokt nog,
denna reservation: ”Även om det i dag alltså
ser ut som om Österrike skulle kunna räddas
från det pargermanska anfallet, så kan man
aldrig vara riktigt säker. De mest triviala
händelser har ändrat historiens gång och
Österrike kan råka ut för just en sådan händelse.
Det är visserligen föga troligt, men det är
dock inte alldeles uteslutet.” Det är tydligt,
att det är svårt att skriva samtidshistoria
i dessa dagar!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
