Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Artur Lundkvist: Legenden Picasso
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARTUR LUNDKVIST
LEGENDEN PICASSO
Picasso framstår som vår tids konstnär
framför andra. Liksom vår tid tycks utgöra
slutet på en lång historisk utveckling tycks
Picasso utgöra slutet på en lång
konstutveckling. Efter honom är det som om det bara
gavs återvändo eller upprepning, tills det
uppstår ett annat levnadssätt som djupt förändrar
människans syn och känsla.
Vår tid synes utgöra den individualistiska
utvecklingens kulmination och begynnande
tillbakagång. Picasso är den extremt
individua-listiske konstnären: för honom finns världen
endast till som ett den subjektiva
förnimmelsens fenomen, formande sig och förändrande
sig i enlighet med hans känsla. Detta är
överhuvud konstnärens situation i nutiden. Den
gemenskap som funnits tidigare har upplösts
och konstnären har blivit lämnad ensam med
sin värld. Det enda han kan göra är att skapa
nya relationer mellan tingen och sig själv. Till
dess någon ny art av gemenskap återupprättar
gemenskapen mellan konstnären och de andra,
mellan individen och världen.
Picasso härskar över konstens hela arv, all
teknik, alla stilar. Han äger samtidigt frihet
att göra vad som helst. Han står inför det
okändas vita duk, ensam med sin ingivelse.
Hans oavhängighet äger ingen annan gräns än
hans egen personlighets. Han vet inte av någon
konflikt mellan verkligheten och den egna
uppfattningen, ty de är ett. Han vet lika litet
av någon konflikt mellan tanke och känsla,
mellan vilja och kunna, mellan medel och mål,
ty också de är ett.
Han är det känsliga instrumentet, utan
någon motsättning mellan instrument och
personlighet. Han är på samma gång kärl
och källa. Han är sig själv genom att uppge
sig själv. Och likt en seismograf nedtecknar
han alla förändringar i tidsatmosfären:
varje den minsta rörelse utlöser konstnärliga
resultat. Picasso är aldrig dokumentarisk, han
är alltid konstnär och individuell, men han
äger en nervernas och den inre förnimmelsens
kontakt med skeendet i världen. Han besitter
väderleksprofetens känslighet. Utan denna
kontakt, denna känslighet skulle hans konst vara
ett isolerat, meningslöst fenomen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
