Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Georg Svensson: Kommentarer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMENTARER
de flesta människor skulle säkerligen betala ett
par tre kronor mera för att få den bunden från
början än minst fyra kronor för att få den
bunden i en oviss framtid. Man kan invända
att många böcker äro av den efemära art
att de inte förtjäna att bindas. Men frånsett
broschyrer och rena tillfällighetspublikationer
måste det för förläggaren alltid vara svårt och
otacksamt att avgöra vilka som äro förtjänta
av att bindas eller ej. Fördelarna med en
bunden bok äro många: man behöver inte
skära upp den, den uppför sig ordentligt i en
hylla, den samlar inte så mycket damm och
den håller. Genom att binda böcker mera
allmänt skulle man skapa större respekt för boken
och göra den till ett populärare bohag än den
nu är. Fördelarna skulle alltså vara inte enbart
av praktisk natur.
Den engelska omslagsreklamen är placerad
på ett skyddsomslag som vid sidan om sin
skydds- och reklamuppgift ofta tillfredsställer
höga estetiska krav. Framstegen härvidlag ha
varit ofantliga bara på de sista åren. Tydligen
finnas i England särskilda bokomslagsartister,
medan dylika här i landet äro få, av det enkla
skälet att marknaden är för liten för att någon
skall kunna leva enbart på att göra bokomslag.
Textningen och den typografiska lay-outen stå
sällan i nivå med vinjetten eller bilden på de
svenska omslag som frångå en traditionell
uppställning. Här finns mycket att göra för
uppslagsrika konstnärer.
Till sitt inre fasthålla de engelska böckerna
vid traditionen utan att därför hemfalla åt
slentrian. En uppmärksam iakttagare behöver
inte sakna nya sensationer, men dessa få aldrig
gå utöver ramen för en på sekellång
erfarenhet baserad typografisk tradition. Liksom man
inte blir en god herrskräddare av att hitta på
originella tillskärningsmetoder blir man inte
en god typograf av att enbart experimentera.
I detta fall kännes mästaren på nyanserna.
Thomas W o I f e ■f
Den 15 september avled den amerikanske
författaren Thomas Wolfe, endast
trettiosjuårig, på Johns Hopkins sjukhus i Baltimore.
Scenen då hans fader dog på samma sjukhus
har han skildrat i sin gigantiska roman ”Of
Time and the River”. Han begrovs i sin
hembygd North Carolina, som han så intensivt
gestaltat i ”Se hemåt, ängel!” och från vilken
han i ett slags landsflykt varit borta alltsedan
collegeåren. Sina böcker skrev han i New
York, Paris och Berlin, en ständigt irrande
enstöring som aldrig fann mättnad för sin
hunger efter intryck och upplevelser.
Byron dog trettiosexårig, Keats och Shelley
ännu yngre, men vi ha inte något behov av
att spekulera över vad som kunde ha blivit
av dem om de fått leva längre. Den gudarna
älska dör ung, heter det och vi bruka gärna
ordet om de konstens och litteraturens tidigt
färdiga mästare som förskonades från att
behöva deklinera. Men Thomas Wolfe var
ingen Rafael, till vilkens verk ingenting till
synes fanns att tillägga när han dog. Han
var snarare i släkt med Michelangelo, en
elementär men kaotisk begåvning som
långtifrån hann fullborda sig själv och få ett
grepp om sina resurser. Bättre än någon
annan i sin generation förkroppsligade han
den amerikanska kontinenten med dess väldiga
möjligheter och löften om en ny, ännu
oorganiserad och oartikulerad civilisation. Det är
fåfängt att spekulera över vart hans
utveckling skulle ha lett om han fått leva. Måhända
skulle han aldrig förmått få till stånd det
avstånd mellan liv och dikt som är en
väsentlig förutsättning för skapandet av stor konst.
Vi få nöja oss med att tacka honom för
åtminstone en oförglömlig bok, romanen ”Se hemåt,
ängel!”, en av de bittraste och mest extatiska
barndomsskildringarna i modern litteratur.
Georg Svensson
582
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
