- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Oktober 1938 Årg. 7 Nr 8 /
599

(1932-1999) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jan Fridegård: Steget ut

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STEGET UT

— Rågskämman kom i dag också, vågade
vallaren säga till sin husbonde.

Nu drog regnskuren vidare in över
herrgårdens åkrar och liknade på avstånd ett
skyhögt, glittrande draperi när solen kom efter.
Klövern började dofta ännu starkare efter
regnet och luften kändes friskare. Humlorna
kröp dävna på klöverblommorna, men solen
torkade snart deras ludna kroppar och det
belåtna summandet började på nytt runtomkring.

— Du ska alltså ha ledigt i morgon?
frågade godsägaren.

— Ja — tack.

— Man bör nog tänka sig för två gånger
innan man går och binder sig för flera år,
sade godsägaren. Du kunde väl stanna hemma
och ta lagårdsplats hos mig efter exercisen.

— Nej, lagårdskarl vill jag inte bli.

— Det är inte det sämsta. Du ska inte tänka
att bli något här i världen, en arbetare kan
inte bli annat än en arbetare.

”Vänta du till dess jag kommer ridande
i ljusblå uniform”, tänkte vallaren. ”Då
kanske det är bäst att du pallrar dig ur vägen.
Man kommer så att det bara säger tararack,
tararack om hovarna.”

— Jag ger mig allt i väg som jag har tänkt,
sade han högt.

— Nå, res då! Jag vet nog att det är
lönlöst att tala med en pojke som fått
värvnings-feber, sade godsägaren. Korna får väl gå
i hagen i morgon, jag har ingen att skicka
i stället för dig. I övermorgon fortsätter du att
beta av det här stycket.

Godsägaren gick vidare med sin doft av
cigarr och herreman. Långt borta såg vallaren
honom köra in handen i skylarna och känna
hur långt vätan gått in. Hans svarta hund stod
med ändan i vädret och grävde efter en sork.
Ibland lyfte han huvudet och tittade efter hur
långt hans herre hunnit och till sist satte han
i gång med en kavande galopp efter honom.

*



Medan kvällsmjölkningen pågick var
vallaren ledig. Han gick och drev utmed
stranden där vassen susade tvåmeterhög och skymde
utsikten över sjön. Där barrskogen började,
växte ingen vass utan stranden blev stenig.
Två barn i sexårsåldern byggde hamnar med
stenpir omkring. Små, klara vågor skvätte
in bland stenarna och sköljde sand över
barnens tår.

När vallaren sett på barnen en stund började
han leka med dem. Han hjälpte dem att bygga
och lärde dem att mura med den iskalla
blålera som fanns vid källdraget. Barnen
snattrade förtjusta och tävlade om hans hjälp.

— Nu ska ni få se, sade han hemlighetsfullt
och började snöra av sig skorna.

Han klev barfota ut isvattnet och lyfte
försiktigt på en av de flata stenarna. Under den
stod en liten grå, plattskallig stensimpa.
Barnen stirrade andlöst när han sänkte händerna
som en skål och fångade stensimpan.

En timme glömde han bort tid, rum och
värdighet. De lyckliga barnen stängde inloppen
till sina hamnar och förvarade stensimporna
i dem. Deras långbente vän hämtade
outtröttligt upp nya skatter ur sjön med sina långa,
magra händer.

När han hörde mjölkkärrans skvaltande såg
han upp. Mjölkningen var slut, arbetsdagen
var till ända. Han hade bara att släppa ut
korna ur fållan och gå hem. De tre
mjölker-skorna stannade, såg åt hans håll och skrattade.

Han gick buttert ifrån barnen och svarade
inte när de ropade efter honom. Vad brydde
han sig om ungarna. I morgon skulle han resa
till storstaden och ta värvning. Nästa år vid
den här tiden kunde vem som ville få se en
ståtlig, ljusblå kavallerist gå vägen över ängen,
just där han gick nu i sin kodoftande lump.
Om han fick permission då.

Det var första gången han skulle ta ett
långt, självständigt steg ut i det lockande livet.

599

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Sep 19 21:26:16 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1938-8/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free