Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Household, Geoffrey, Tredje timmens orden, anmäld av Artur Lundkvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
talande för den omedelbara känslan som för
det kritiska förnuftet; de utgör närmast
motsatsen till vår tids officiella hjältar och är
sålunda otvivelaktigt vad vår tid behöver.
Författaren har för övrigt en positiv inställning
till alla sina personer; det finns ingen annan
skurk i hans bok än den tanklösa, under
konventioner förslavade mängden och framför allt
dess storordiga inpiskare. Ska han räknas för
idealist är han det i varje fall inte av naivitet
utan av genomträngande klarsyn; det enda
han respekterar är människan bortom fraserna
och prålet på ytan, hennes levande kött och
ande, den sanna instinkten, den omutliga
tanken.
Huvudpersonerna är ett slags tvillinghjältar
som förkroppsligar författarens människoideal
samtidigt som de torde utgöra utkast till ett
självporträtt, fragment av en självbiografi.
Engelsmannen Tobias Manning och spanjoren
Manuel Vargas förenar båda var för sig de
bästa egenskaperna hos de anglosachsiska och
de latinska folken. De är båda utpräglade
individualister som tack vare genomgripande
erfarenheter kommit bortom egocentriciteten
och fått avsmak för personlig maktsträvan.
Det självständiga tänkandet har kostat dem
deras sociala tillfredsställelse såväl som all
förmåga att tro på demagogiska tidsrörelser. De
skulle förtvivla om de inte förmådde leva för
sina sinnens glädje och i en viss gemenskap
med människor. Ingen av dem skymtar något
mål för sitt liv, men båda väntar obestämt
på någonting.
Manuel Vargas har i Sydamerika kommit
till insikt om sina strävandens tomhet, han
kan inte leva för pengar eller karriär, inte
ens för revolutionen, vars goda frukter
ständigt uteblir. När han tar anställning som
kypare är det en akt av på en gång trots och
resignation, stolthet och självbetvingelse. Han
nödgas inträda i en mexikansk upprorsarmé,
där han genom överlägsen psykologisk
djärvhet avancerar till den fruktansvärde general
Laras närmaste man; men efter ett
motbjudande tågattentat flyr han och tar samtidigt
hand om en guldsändning, som han dock
tvingas lämna efter sig. Ett par livsfarliga
försök att senare komma in i Mexiko för honom
inte närmare guldet. Han återgår till
kypar-yrket, nu i Valparaiso, och träffar där en
märklig engelsk leksaksförsäljare.
Tobias Manning är av engelsk medelklass,
med en alltför livfull begåvning för att inte
revoltera mot internatskolans tyranniska
stupiditet. Han kommer som ung banktjänsteman
till efterkrigstidens Wien och upplever en
häftig kärlekshistoria med en utsvulten
överklassflicka, som plötsligt försvinner från honom.
Medlemskap av bankstyrelsen och ett
borgerligt äktenskap äger föga lockelse för honom
som livsmål, han avstår sin plats och låter
förälskelsen i en amerikanska föra sig över
Atlanten, utan att det dock leder till något. Han blir
så småningom agent för en leksaksfirma och
knyter under sina internationella resor
bekantskap med enstaka människor som likt honom
själv inte vill leva bara för pengar och
framgång.
I Valparaiso beslutar Manning och Vargas,
under en bekantskap som omfattar tre
dramatiska dygn, att starta ett slags brödraskap, en
orden för världsförbättrande, och
engelsmannen beger sig till Mexiko för att hämta guldet,
som ska finansiera deras plan. Han
sammanträffar där med flickan från Wien, Irma von
Reichensund, nu ett nazistiskt sändebud med
glödande övertygelse; men hennes tro visar
sig byggd på hat, hennes hat på asketism,
hennes asketism på förtvivlan, och han vinner
henne genom att sönderslå hennes ideologiska
byggnad. De anländer till England med guldet
och Tredje timmens orden bildas, ett
brödraskap för tänkande människor som älskar frihet
och genomskådat tomheten i nationalism,
penningdyrkan och maktsträvan. De ser som sin
uppgift att skapa ett slags ny internationell
aristokrati, en andens, känslans, erfarenhetens
och insiktens aristokrati, som ska rekryteras
ur alla samhällsklasser, som ska stå över
politik och affärer och hejda den fortskridande
nivelleringen genom att skapa nya livsnormer
och tilltvinga dem erkännande. Författarens
begåvning visar sig inte minst i hans förmåga
att skapa entusiasm för detta välbetänkta
projekt.
Boken är en lysande vävnad av psykologiska,
civilisatoriska och exotiska äventyr, med
sinnlig konkretion i scenerna, hållbarhet i
idémönstret och klarhet i resonemangen. För att
vara engelsman är Geoffrey Household
överraskande frispråkig, med en ohämmad realism
som förefaller inhämtad i något latinskt land.
Hans dräpande kritik över samtidens kom-
646
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
