Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Margit Abenius: Sex visa, mer och mindre
- Anmälda böcker
- Bengtsson, Frans G., Sällskap för en eremit
- Attorps, Gösta, De tre musketörerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MARGIT ABENIUS
det hända, att hans konst glider för långt ut
i periferien och hamnar i den ödsliga
jargongen. I och med detsamma förlorar han
också greppet om sitt rätta forum. Och då blir
det synd om den invärtes fördjupade i hans
visserligen aldrig enformiga men ofta så
plågsamt anspända tillvaro. — En ypperlig, genuin
essayist, dråplig i vett och väldig i ordkonst,
är i varje fall Frans G. Bengtsson. Liksom för
Virginia Woolf förefaller den essayistiska
formen för honom vara det verkliga modersmålet.
*
I ett kåseri, som ingår i essaysamlingen ”De
tre musketörerna”, skämtar Gösta Attorps
slagfärdigt med ett ämne, som i grund och
botten är värt att gråta över: det stora
bokflods-eländet och de kritiska omdömenas
devalvering. Det är möjligt att situationen är hopplös.
Men skulle ändå inte doktor Attorps kunna
tänkas fylla en positiv funktion i det allmänna
eländet, bland annat genom att energiskt ta itu
med att förvandla, livsförvandla, sin osynlige
läsare från en världsfrånvänd och reaktionär
till en som i stället hyser ett brinnande intresse
att få veta något om den levande litteratur som
just nu kämpar sig fram i en våndefull tid?
Det som bland mängden av likgiltigt gods har
sett dagen just i år är ju ändå inte så dåligt:
essaysamlingar av intresse, Eyvind Johnsons
käcka angrepp på ljusets fiender, Irja
Bro-wallius’ betydande bonderoman, den levande,
mörka glansen över ”Äran och hjältarna”,
Ekelöfs och Ferlins diktsamlingar, den ena
ljus, den andra mörk. I sin välskurna,
soignerade prosa har Gösta Attorps ett gott vapen,
men i jämförelse med exempelvis Ahlgren
i ”Orfeus i folkhemmet” är bristen på
saklidelse hos Attorps flagrant. I vackra estetiska
studier över Dumas och Stevenson skänker
Attorps sitt bästa, men man förbereder inte
marken i sitt eget lands litteratur för den
breda, åskådliga epik, som författaren
speciellt älskar, genom ett så svalt förhållande
till nuets liv.
*
De ovan karakteriserade herrarna befinner
sig samtliga inbegripna i en livlig diskussion,
bekämpande, hyllande, befordrande och
citerande varandra. Det har varit mycket
intressant att ta del av diskussionen, men samtidigt
pinsamt på grund av de oriktiga åsikter, som
talrikt förekommer i snart sagt var och en
av dem, jämsides med de mest skarpsinniga
fullträffar. Var och en tror stort på sitt och
måste så göra; det skulle annars inte bli något,
allra minst essayer. Ett motiv som återkommer
är en brinnande längtan efter ”en bra roman”,
som Selander brukade säga förr i radio. De sex
visa önskar sig den i enlighet med sina egna
produktiva anlag: så som de själva är eller
ville vara. Dess värre förefaller det mig som
om ingen riktigt skulle förstå ”hur det«går till
att dikta”. Kanske en romanförfattare med en
ångvälts nerver, en abborrmetares uthållighet
och en snöplogs bredd helt enkelt inte kati
uppstå än, i klyvnadens tid. Borde vi inte
i stället just nu, publik och kritik, förena oss i
att söka det levande och livskraftiga där det
uppenbarar sig: i en barnsaga, en bikt, en
roman. När den önskade romanförfattaren
genom många böners kraft till sist uppstår ur
gruset, är hans roman kanske intressantare än
någon kunnat ana. Låt oss hoppas, att den
är bred och barnslig som Attorps vill ha den
och ändå graciöst hanterlig i formatet enligt
Siwertz’ smak, att den är fylld till brädden
av unika bengtssonska gestalter, som döljer
sitt inre djup under karlaktiga bravader och
lakoniska repliker och att dessa avtecknar sig
skarpt mot en intressant social bakgrund av
Stig Ahlgrens modell. Må romanen i fråga
kännetecknas av en andlig resning som
tillfredsställer doktor Lundgren och må denne
50
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Sep 20 21:30:49 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/blm/1939-1/0052.html