- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / December 1939 Årg. 8 Nr 10 /
742

(1932-1999) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Georg Svensson: Kommentarer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KOMMENTARER

alla engelska böcker — under de fyra
decennier den funnits till tryckts i 21 upplagor eller
närmare en halv million exemplar.

Dessa siffror äro kanske i sig själva av ett
visst intresse. De ha här emellertid nämnts
därför att försäljningssiffror börja spela en
allt större roll även i den svenska bokreklamen.
Man annonserar ej blott med egna utan, när
det gäller översättningar, även med utländska
försäljningssiffror. Om dessa siffror i längden
skola göra någon verkan måste de vara så
korrekta som möjligt. Nomina sunt odiosa,
men när som skett i höst en högst medelmåttig
engelsk underhållningsroman annonseras
såsom havande sålts i 500 000 exemplar på
engelska vill man be förläggaren att än en
gång kontrollera uppgiften. Boken utkom 1937
i England och 1938 i U. S. A. På intetdera
hållet gjorde den särskilt mycket väsen av sig.

T i 1 s k u e r e n,

Danmarks förnämsta kulturtidskrift, upphör
med den nu fullbordade femtiosjätte årgången.
Anledningen är naturligtvis kristiden, som
förvisar en publikation av denna art till de
umbärliga lyxvarorna. Tilskueren har — på
Gyldendals förlag — utgivits med bidrag av
Carlsbergfonden, men tydligen har inte
anslaget längre räckt att få tidskriftens ekonomi
att balansera. Upplagan lär på senare år inte
ha varit mycket mer än tusen exemplar.

Att en fin kulturtidskrift håller sig vid liv
i mer än ett halvt sekel hör till undantagen.
Åderförkalkningen plägar göra sig tidigt
märkbar i tidskrifter av detta slag: de blomma
hastigt och vissna långsamt. När de haft sitt
Sturm-und-Drangskede övergå de till att bli
institutioner, som icke idas anpassa sig efter
nya tiders nya krav. Så var det kanske också
med Tilskueren, som av äldre personer än jag
påstås ha varit betydligt livfullare förr i
världen. Under det decennium jag följt den har
den visserligen inte lagt i dagen någon högre

grad av personligt liv men haft ett
utomordentligt gediget och intresseväckande innehåll, där
litteraturen, konsten och fornkunskapen
dominerat. För min del kommer jag följaktligen
att sakna den. Men det troligaste är, att
Tilskuerens sorti blir av det mera obemärkta
slaget och att tårarna vid dess bår skola
frampressas av skyldighet snarare än av rörelse.
En tidskrift med några hundra läsare, vad har
den för existensberättigande? säger den
tanklöse. Studera Tilskuerens innehållsförteckning
genom åren och fråga i stället: Var skola
artiklar som dessa i fortsättningen kunna
placeras? Kan icke Danmark finna en värdig
efterträdare till Tilskueren har landets kultur
lidit obotlig skada.

F. E. Silla npää

har länge varit kandidat till nobelpriset och
hans förbigående vid tidigare utdelningar har
framkallat besvikelse hos hans många svenska
vänner. Nå, den kraftfulle finnen behövde ju
inte vänta så länge som många andra på sin
utmärkelse, han är i sina bästa år och behöver
inte uppfatta slantarna som en pension.
Världens ögon ha nu riktats på ett nordiskt
författarskap, som väl tål vid att synas i
sömmarna. Det sker vid en tidpunkt, då Finland
står i förgrunden för det politiska intresset.
Att priset avskickades just nu kan inte gärna
uppfattas som annat än ett sympatibevis för
Finland, avgivet i dess prövningsstund. En
sådan sympati är naturlig, så naturlig att man
frestas säga att den inte behöver demonstreras
på detta sätt. Nobelprisen få inte ens misstänkas
för att tjäna politiska syften eller utnyttjas för
än så självklara sympatiyttringar. I synnerhet,
när pristagarens kompetens är så klar som
i detta fall, är det synd om världen skall få
det intrycket, att han fick sin belöning inte
bara därför att han var en stor diktare utan
också för att han händelsevis var finne. , .

Georg Svensson

742

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 21 22:13:41 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1939-10/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free