Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jan Fridegård: Boplatsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAN FRIDEGÄRD
stunden på sommarnatten. Tystnaden kom
hullhåren att resa sig på hans kropp.
Han hittade snart grottöppningen. Stenen
och den torra granruskan låg som han lagt
dem. Mossan där inne var mjuk och torr när
han kröp över den, stödd på en hand och båda
knäna. Med den andra handen höll han barnet
tryckt emot sig. Han trevade efter bästa platsen
att lägga det på. Det var kyligt i grottan och
luktade av jord och rötter. Han funderade en
stund innan han lade ned barnet, drog av sig
sin klädnad och lindade om det flera varv.
Han lade det så gott han kunde i mörkret och
kände att den lilla kroppen var brännhet. När
han trevade med fingrarna för att känna efter
om barnet hade lufthål, fick han in ett finger
mellan de tomma gommarna, som strax slöts
om det och började suga.
De svaga skriken hördes knappt under det
väldiga stenröset. Fadern stod naken utanför
och välte tillbaka stenen över grottöppningen.
Han plockade mindre stenar omkring och lade
till sist granruskan över. Han lyssnade igen
och gick några steg åt det håll han kommit
från.
Så rusade fruktan på honom från alla håll,
fruktan för barnet. Varg, vildsvin och uv
kunde inte komma åt det, men den ilskna
vesslan, den kalla ormen och de onda andarna
gick inte att stänga ute. Han återvände till
ingången, undersökte den ännu en gång och
skakade hotande knytnäven ut i luften åt allt
som var hemskt och farligt och ville äta barnet.
Sedan sprang han genom granskogens mossa,
for över tallåsen och flög från tuva till tuva
genom den vita nattdimman i sänkan. Starren
frasade kall och vass kring hans nakna ben.
Han kände hela tiden barnets gommar girigt
sluta sig kring hans finger och han såg för
sig moderns runda, fulla bröst. Han skulle
närma dem till varandra och han sprang
fortare och fortare samma väg han kommit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
