Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jan Fridegård: Boplatsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOPLATSEN
som hundarna. Ibland grep någon sin yxa och
krossade en märgpipa med ett dånande hugg.
Efter måltiden gick lerkrukan ett varv kring
bordet.
Arbetet återtogs inte förrän den värsta hettan
var över. Boplatsen låg tyst i den brunbrända
sluttningen, ingen människa syntes till inom
närmaste timmen. Hundarna låg med
fläm
tande gap i skuggan eller skavde på benen
som slängts ut åt dem. Nedanför låg viken
och ett stycke upp på land blånade den
blommande linåkern som en lösbruten bit ur den.
En mås flög tigande ett varv över boplatsen
men återvände till sjön. Endast de oräkneliga
flugorna var alltjämt livliga på sopbacken
och den solheta timmerväggen ovanför den.
755
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
