Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Henning Söderhjelm: Kring Sillanpää
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HENNING SÖDERHJELM
KRING SILLANPÄÄ
När den fattige finske byskräddarpojken
Alexis Stenvall — senare Aleksis Kivi — på
1850-talet stretade för att erhålla bildning och
lärdom var första villkoret för att komma in
i ett läroverk kunskap i svenska. Ty då var
ännu svenskan det enda undervisningsspråket
i Finlands skolor. En gammal sjöman gav
honom lektioner, han blev sjutton år innan han
kunde sätta sig på skolbänken, och han var
tjugutre år gammal när han blev student. Han
behärskade sedan på sätt och vis bättre
svenskan än sitt modersmål och sin diktnings språk,
finskan. Ty han hade övat och pluggat litterär
svenska medan han skrev finska efter gehör
och så som språket talades i hans hemtrakt.
Utvecklingen hade tagit många långa steg
när den fattige backstugupojken Frans Eemil
Sillanpää började sin skolgång. Han fick hela
sin undervisning på finska, och han kunde hos
författare sådana som till exempel Juhani Aho
inhämta hur en konstnärligt behandlad, smidig
finska skulle låta. Och som student i
Helsingfors fann han vägen till en krets av kulturellt
och konstnärligt betydande människor, hos
vilka finskan var hemspråket och där den
andliga horisonten var så vid och så europeisk
som man bara kunde begära.
I Helsingfors hade en finsk bondestudent för
trettio år sedan många chanser att känna sig
hemlös och rotlös. Det kulturella livet uppbars
i stor utsträckning av svenska kretsar, med
vilka dessa studenter saknade all kontakt. Det
fanns emellertid också en mindre, ”ungfinsk”
och liberal kulturkrets, som med intresse följde
alla spirande finska talanger. Till denna krets
hörde bland andra syskonen Järnefelt, barn
till topografen general Alexander Järnefelt och
hans baltiska maka, född Clodt von
Jürgens-burg. General Järnefelt var på 1880-talet
guvernör (det vill säga landshövding) i Kuopio,
finskhetsrörelsens gamla högborg. Han införde
i sitt län finskan som ämbetsspråk i stället för
svenskan, hans barn hyllade samma
finskhets-ideal som han själv. Redan i Kuopio kom den
blivande författaren Juhani Aho att stå
syskonkretsen nära, senare gifte sig dottern i huset,
Aino Järnefelt, med tonsättaren Jean Sibelius,
och tre av hennes bröder blevo konstnärer:
Arvid författare, Eero målare, Armas musiker.
På den tiden då Sillanpää var student hade
målaren Eero Järnefelt byggt sig ett hem vid
Tusby sjö, trettio kilometer norr om
Helsingfors. I grannskapet bodde Juhani Aho med
sin familj, Jean Sibelius byggde sig en villa
i en skogsbacke strax intill, litet längre bort
hade målaren Pekka Halonen och skalden
J. H. Erkko sina hem. Den som från skolåren
bevarar starka minnen av sköna lovdagar
i dessa vackra konstnärshem på landet, av den
obegränsade gästfriheten och toleransen mot
alla de ungdomar, som där gingo ut och in,
förstår vad andan och atmosfären måste betyda
för studenten Sillanpää när han drogs in
i kretsen. Där låg det vidsynthet i luften, och
där fanns en kontakt med europeiskt
konst-och kulturliv, som vidgade vyerna och skärpte
kraven på den enskilde.
Sillanpääs anmärkningsvärda brist på natio-
766
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
