Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Österling, Anders, Horisonter; Cather, Willa, Min Antonia; Suber, Margareta, Du står mig emot, anmälda av Margit Abenius - Edqvist, Dagmar, Andra äktenskapet, anmäld av Holger Ahlenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
monisk, naturlig, melankolisk kontakt med
livets rytm, med födelsen och den oundvikliga
döden.
Willa Cathers ”Min Antonia” har länge
legat på mitt skrivbord oanmäld, dock
ingalunda på grund av bristande intresse hos
recensenten. Hennes författarskap går utmärkt in
under rubriken ”Horisonter”. Sitt stoff har hon
i hög grad hämtat ur hembygden. På ett eller
annat sätt finns den vida präriens rymd och
mättade färgglöd alltid närvarande i hennes
diktning, underbarast i det gyllene mästerverket
om ärkebiskop Latour och den celesta ”Shadows
On the Rock”. Willa Cathers litterära
förebilder är romanska, och i ”Min Antonia” har
hon — liksom Österling i ”Horisonter” —
lagt in en hyllning till Vergilius, hembygdens
skald. Hon hör väl inte till de stora andarna,
men hennes författarskap är alltigenom äkta,
utsökt, en skapelse av en diktare som det har
lyckats att förvalta sitt pund. Willa Cather är
en den värdiga stilens mästare. Hennes konst
är så utpräglad, att man frestas att
karakterisera den genom att ange vad den inte är.
Tragik rymmer till exempel inte hennes
livssyn, fast hon ofta med stor finhet och
värdighet skildrar människor på skuggsidan; där
finns inte heller sentimentalitet eller kvickhet
och espri, ej heller sensuell must.
”Min Antonia” är ett av Willa Cathers
tidigare verk, skrivet för cirka tjugu år sedan.
Hon har här ännu inte nått det fulla
mästerskapet, men är på väg mot det: det är en
förtjusande bok som med lugnt episk rytm och
intelligent, klar karakterisering berättar om
människor och öden, studieliv och
kroppsarbete på prärien. Handlingen samlar sig
omkring den varma, brunögda Antonia, en
tjeckisk flicka, som arbetade som en man, blev
mor till en stor barnskara och aldrig förlorade
livets eld. Antonia minns man länge. För
berättaren — Willa Cathers alter ego — var hon
en inkarnation av hembygden.
Margareta Subers roman ”Du står mig
emot” gestaltar ett sådant försoningsmotiv som
tycks ligga i tiden själv och be att få bli
berättat. Efterkrigstidens hat och skumma
oredlighet ruvar tungt över den nordliga bygd som
där skildras, och släkthämndens och
blodsfejdernas anda viker blott långsamt för den nya
tiden. Också i människornas sinnen härjar det
dolda hatet. De två fostersystrarna Manja och
Agda som växer upp tillsammans på
länsmans-gården stöter alltid ihop i ett oförklarligt
agg. I tidens fullbordan bryter det ut i en
öppen konflikt. Men konflikten upplöses i
försoning. — Romanen är välbyggd och berättad
med fin, omsorgsfull realism. Man tror på de
två systrarnas karaktärer och även den
manliga huvudpersonen, en initiativets man, är en
intressant karaktärsstudie, även om han aldrig
blir riktigt fysiskt levande. Det fattas en smula
abandon, verklig inlevelse. Särskilt i slutet
kommer det in ett element av uppbyggelse.
Det man minns bäst är själva den rena och
klarnande atmosfären. Det är en bok med
perspektiv. Margit Abenius
I gott sällskap
DAGMAR EDQVIST: Andra äktenskapet.
Bonniers. 8: 50.
Det är med en känsla av förtroende man
öppnar en ny bok av Dagmar Edqvist. Hennes
romaner bruka bjuda på en kultiverad
underhållning, och då man lägger ihop en bok som
hon signerat är det med den behagliga
känslan att ha fördrivit några timmar i gott och
trevligt sällskap; man har varit tillsammans
med hyggliga och förnuftiga människor; man
har fått så pass mycket av underhållning och
”utbyte” som rimligen kan erhållas inom det
s. k. bildade sällskapslivets ram; kort sagt:
det har varit en lyckad kväll. Dagmar Edqvist
framträder aldrig med några falska eller
uppskruvade anspråk. Klokt och klarsynt tar hon
upp påtagliga och aktuella problem i den
omgivande verkligheten, vanligen sådana som
när som helst kunna tvinga sig på
genom-snittsintellektuella av borgerlig typ, läkare,
lärare, yrkeskvinnor. Hon sätter sig
omsorgsfullt in i sina figurers miljö,
yrkesförhållan-den och livsbetingelser, framlägger fallet med
handfast och redbar psykologi och söker
sedan föra problemet mot dess lösning efter
rationella och humana linjer, en happy end
av det njutbara slaget. Dagmar Edqvist
förefaller att ha både huvud och hjärta, men hon
795
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
