Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Einar Malm: I vårningen. Tre dikter - Svanar igen - Tussilago
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EINAR MALM
SVANAR IGEN
Med välvda, solbelysta bröst
dra svanarna i morgonglans
med segersånger mot nordöst
som om ej jorden fanns.
Den trånga, självförstörda värld,
som kallas människornas hem,
märka de knappast på sin färd —
den angår inte dem.
Ljudbojarna vid landets gräns,
som böla vår och djupens nöd,
höra de vingade ej ens
i flyktens ljusa glöd.
Ur verklighet som är för trång
dra svanarna alltjämt var vår
med vingklang och med segersång
mot drömmen som består.
TUSSILAGO
Tussilagos gula marstrumpeter
blåsa våren in med stum fanfar —
lärkan kvillrar över festlig char
med primörer och med rariteter.
Tussilagos gula vårtrumpeter
blåsa oförtrutet sin fanfar.
Vingar susa snabbt i fruktsam eter,
snart är marken brun och bar,
tussilagos gula påsktrumpeter
hälsa gäss och tranor med fanfar.
Våren lackar; nästan alla dar
debutera originalpoeter —
än när maj kring landet drar
vitsippsglädjens örngottsvar,
hälsa med en döende fanfar
tussilagos gula marstrumpeter!
184
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>