Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Martinson, Harry, Det enkla och det svåra, anmäld av Georg Svensson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
“T ä n k a n d e t ute på ä n g e n“
HARRY MARTINSON: Det enkla och det
svåra. Bonniers. 4: 75.
”Tänkandet ute på ängen” är ett uttryck
som Harry Martinson i sin nya bok citerar
för att karakterisera naturforskarens och
-filosofens situation på Linnés tid. Som en
motsats uppställer han den möderne
naturvetenskapsmannen, som i sitt fint utrustade
laboratorium blickar in i cellernas,
molekylernas och kromosomernas världsallt. Den
natur som kan utforskas med blotta ögat är
för länge sedan kartlagd. ”Därmed är
skogspromenadforskningen slut och formulerandet
från de iakttagelser som ännu göras vid än
aldrig så vakna lövlundavandringar måste
försiktigt hålla sig på gränsen mellan
naturfilosofi och poetisk naturmålning ...”
Martinson gör inte anspråk på att vara annat än en
senfödd tänkare ute på ängen och medger
villigt att han ej är i nivå med ”dit
vetenskapen hunnit”. Han propagerar i denna
liksom i sina två närmast föregående böcker för
den ospecialiserade människans
lövlundavandringar och intima samvaro med naturen.
Vi borde nu, sedan forskningen upptecknat
och bestämt arterna, ”kunna gå längre och
längre in i en hemmastaddhetens tid, en tid
av fördjupning, en tid då det förtroliga
igenkännandet där ute på ängen blir ett livsvärde,
ett lyckovärde, en tankeeggare för allt flera”.
Och på ett annat ställe säger han vackert:
”Vår jord är god och mänskorna är ju inte
ens vuxna för den ännu. De ha inte kommit
riktigt fram till sin jord.”
Naturen är enligt Martinson den stora bok
i vilken vi skola läsa oss till att bli lyckligare
och högre människor. När han själv läser
innantill i den är det lätt att följa med, fastän
ingen väl vill påstå att han själv skulle kunna
göra den innanläsningen efter. En sådan
känslighet för naturens stumma språk och
förmåga att återge det har ingen annan
utan
för sagornas figurer som förstå vad fåglarna
kvittra och löven susa. Svårare är det att
följa honom när han lägger ut texten och
filosoferar. Eller rättare sagt, man förstår vart
han syftar — och särskilt väl i denna bok
som är klarare än de föregående — men man
stöter på svårigheter när man försöker att i
några huvudpunkter fixera hans program.
Rycker man loss hans reflexioner från deras
exemplifieringar kan det inte hjälpas att
många av dem låta extravaganta och
långsökta. Men i sitt sammanhang te de sig på
annat sätt: som en brottningskamp med själva
obegripligheten, ett pockande på att få veta
det ovetbara, ett plågsamt borrande ned mot
centrum. Och ibland blixtrar det till som en
skymt av de dolda sammanhangen, där de
ligga i sin skimrande klarhet som all
mänsklig tankes mål. Martinson är en mystiker och
hans försjunkande i naturen belönas då och
då med en vision.
Därmed vare icke sagt att inte Martinsons
natursyn uppbäres av ett förnuftsmässigt
tänkande. Han är ingen primitivist som vill
återinsätta de oartikulerade, blinda instinkterna i
deras rättigheter. Tvärtom varnar han med
drastiska exempel ur rovinsekternas
djungelliv människan för att i sin egen livsföring
acceptera det lägre livets lagar. Analogierna
mellan insekterna och människorna äro
särskilt givande i bombplanens och
stridsvagnarnas tidevarv. Och jämförelsernas uppgift är
att väcka samvetet och göra det lika skickligt
som förnuftet. ”Det skall komma en tid då
mänskligheten skall ha det rörligaste och
skickligaste samvete, skickligare och snabbare än
pantersprånget, mera rörligt och mera
överblickande än en hök i rymden.”
Ej blott för de blinda instinkterna
varnar oss naturen. Dess outtömliga mångfald,
dess motsägelser och överraskningar är ett
ständigt givakt mot de förenklingar och
382
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
