Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lawrence Thompson: Tom Wolfe, Amerikas skildrare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LAWRENCE THOMPSON
framstående dramatiker, samt
”bomullsregio-nens Hegel”, Buck Bensen (professor Henry
Horace Williams), en trött, åldrande man. Han
träffade ”Proff” Frederick Koch, vars
”Carolina Playmakers” uppförde Wolfes första
litterära försök, en enaktare som hette ”The Return
of Buck Gavin”, där Wolfe själv, iförd ett
stort svart skägg, spelade den vilde men
god-hjärtade rövaren i bergen. Men den argsinte
gamle professorn i grekiska hade samlats till
sina fäder (man frågar sig var), och de flesta
av de gamla lärarna och skolkamraterna hade
skingrats alltifrån Harvard ända till
Kalifornien. Detta var inte det universitet som Eugene
Gant hade känt. (”It had a fine authority of
provincialism of an older South. Ingenting
betydde något utom staten: staten var ett
mäktigt imperium, ett rikt kungadöme — bortom
låg ett avlägset och barbariskt land.”) Numera
är det ett universitet i europeisk mening, som
tjänar icke endast staten eller ens sydstaterna,
utan nationen.
Även Harvard har anpassat sig efter den
nya civilisationen. Sacco och
Vanzetti-skan-dalens Boston är lika mycket glömt som Watch
and War d-sällskapets för moralens bevarande
och andra oangenäma familjehemligheter i
Back Bay, de förnämas kvarter. Professor
George Lyman Kittredge, specialist på Beowulf
och Chaucer, har överlåtit sin Gurneyprofessur
i engelska på Howard Mumford Jones, som
ägnat sig åt den amerikanska kulturen. Och
efter Harvard blev Eugene Gant lärare i
engelska vid New Yorks universitet. Den lille
judegosse som så försynt bekände sig till
Instructor Gant är nu en skränig
antihitler-agitator på torgen i Bronx.
Det är knappast nödvändigt att göra en
jämförelse mellan Eugene Gants Europa och 1939
års villervalla, men redan den unge amerikanen
hade en skarp förnimmelse av den oro som
skulle bryta lös under påföljande årtionde.
Han for till Europa för att söka komma ifrån
den smärtsamma ensamhet vari han levat i sitt
vidsträckta och stormiga Amerika, men han
fann att även den gamla världen höll på att
framföda en ny tidsålder.
Wolfes hypersensibilitet då det gällde livet
omkring honom har förlänat en färg och
exakthet åt hans båda stora romaner som icke
återfinnas hos någon annan amerikansk författare.
Hans vän Sinclair Lewis har måhända en
större detaljrikedom i sina beskrivningar av
amerikanskt liv, men Wolfe har skänkt världen
denna periods eget dokument. Lewis har själv
vederbörligen hyllat sin yngre samtidas verk.
Då han år 1930 fick Nobelpriset sade han:
— Om Wolfe håller vad han lovat i ”Look
Homeward, Angel” har han utsikter att bli
alla tiders störste amerikanske författare.
En kväll för ungefär två år sedan satt Wolfe
i sitt logliknande rum i New Yorks gamla Hotel
Chelsea vid Tjugutredje gatan och knäckte
pecannötter tillsammans med en besökande.
Golvet var översållat med nötskal,
cigarrettstumpar och hopkramade manuskriptblad. Den
långe, grove men ändå pojkaktige Wolfe var
klädd i en kostym som han troligen hade
sovit i. Han reste sig och gick fram till
fönstret, drog gardinen åt sidan och såg ner
på New Yorks dystra, vintriga gator. Han sade
något bittert:
—■ Nej, jag kan aldrig återvända till bergen.
Man kan inte vända tillbaka hem. Man är
som en flygfärdig måsunge som lämnar det
varma och välkända boet för att pröva sina
vingar. När den kommer tillbaka märker den
att vad den lämnade bara är pinnar och
lera ... Jag måste vidare. Mitt hem är i mitt
arbete numera, och om jag reser härifrån
knyter sig orden för mig ... Jag älskar den
här staden. Den är alltid rörlig, uppskakande,
aldrig stilla. Den är visserligen ful, grym,
ruskig, men jag tycker ändå om den ...
542
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
