Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sven Stolpe: Från Penklubbens världskongress i New York
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVEN STOLPE
O
FR AN PENKLUBBENS
VÄRLDSKONGRESS
I NEW YORK
Världsutställningen i New York skulle
kanske kunna karakteriseras som en kapitalistisk
och teknisk dagdröm. Oberörd av världens
aktuella konflikter utställer man här i det ena
palatset efter det andra stolta bilder av
mänskliga prestationer på det materiella området,
och de amerikanska bilindustrierna spelar
i sina sinnrika reklampalats skickligt på temat
”framtidens lyckliga broderskapsrike”, som
man tycks tro skall infinna sig, bara de lydiga
människorna bygger fina och breda bilvägar
och köper ännu mera bilar än 1939.
Den skriande motsättningen mellan denna
lysande teknik och världens verkliga tillstånd
gör, att man vandrar omkring på utställningen
ganska illa till mods. Karakteristiskt nog
undviker de flesta nationella utställningarna att
visa prov på andlig kultur. Fransmännen,
italienarna och polackerna tycks vara de enda,
som kommit underfund med att även den
andliga skolningen av själva människan kan ha
ett och annat att betyda för hur framtiden
kommer att gestalta sig.
Mitt uppe i allt detta hade den amerikanska
Penklubben anordnat en tredagars
världskongress, ägnad studiet av ”the basic freedoms”,
det vill säga de elementära former av frihet,
utan vilka ingen kultur kan tänkas existera.
Trött på bilpalats och teknik skyndade man
till denna kongress för att finna hugsvalelse.
Som president fungerade Sinclair Lewis’
maka, Dorothy Thompson, vilken som
kulturskribent — ”columnist” — i New York
Herald Tribune tillkämpat sig platsen som
Amerikas kanske mest inflytelserika publicist.
Fru Thompson är en charmerande, klartänkt,
radikal kvinna, som icke tvekar att infinna
sig på de amerikanska nazisternas jättemöten
i Madison Square Garden och låta sig utkastas,
när hennes protester börjat störa
mytbildningen på estraden. Uppenbarligen var det
Dorothy Thompson som bestämt programmet,
som också fick en ganska märklig utformning.
Det första mötet debatterade frågan, hur
kulturen skall kunna överleva landsflykt. Hela
kongressen dominerades av de landsflyktiga
skribenterna från Tyskland, Österrike, Spanien
— ja, på den sista stora banketten var också
den spanske konseljpresidenten Negrin
närvarande. Familjen Thomas Mann — numera
bosatt i Princeton — spelade en stor roll under
mötet, och både fadern och hans två
avkom-lingar Klaus och Erika var flitigt i elden.
Remarque infann sig icke, men däremot Pedro
547
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
