Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ivar Lo-Johansson: Vägen till Nyköping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄGEN TILL NYKÖPING
— Den? sade Ville. Det var allmänna
meningen, att hon var den vackraste som fanns
däromkring... Hur kunde du få tag på
henne ?
— Jag gjorde henne på det viset, sade
Henrik.
Till belöning för uppmärksamheten bjöd
han både Ville och den, som brukade gå och
sopa torget, på ett glas. Han kom att bli
sittande kvar både länge och väl. Till slut
skulle han nödvändigt följa med Ville hem
och se hur denne bodde. Allt detta tog tid.
Rya-Rya fortsatte under tiden med sina
paket. Hon ville låta ögonen dricka in all
denna skyltfönstrens fröjd, medan den varade.
Till en början kände hon sig närmast glad
över, att hon inte hade Henrik med sig. Nu
kunde hon också gå in i butiker, där hon
förut inte velat gå in, litet generad över att
ha karlsällskap med sig. Hon kunde också gå
in i butiken, där hon sett den röda flanellen.
Hennes grämelse över att Henrik inte betett
sig omtänksammare vid ingången till
restaurangen försvann. Folk såg då och då
medlidsamt på henne, där hon kämpade med alla
sina paket. Men de var vana att se landsbor
bära sina paket med sig en hel dag utan att
ställa in dem någonstans. Än en gång
fördjupade hon sig i anblicken av ett fönster med
eldfasta formar, som hon tidigare hade måst
gå hastigt förbi. Runda omelettformar, gjutna
gratinformar, fågelgrytor. Det var en oändlig
variation i storlekar, stilar, färger. En vaxdocka
med en grön barnkappa på höll henne kvar
tills hon skämdes och gick vidare. Hon hade
en sällsam känsla. Hon tyckte sig ensam, utan
mannen, med barnet.
Rya-Rya köpte ett par paket till. Hennes
pengar var i det närmaste slut. Nu kunde hon
heller inte bära mera.
Det hade gått precis tre timmar, när hon
uppsökte Brassermanns gård för att se om
Henrik var där. Han hade inte synts till. Hon
ställde sig med sina paket invid muren att
vänta. Det var vått på gården. Hon var rädd
om paketen och ville inte ställa dem ifrån sig.
Ett par hästar stod och sov med nosen på
ledstången och en hov upplyftad. Rya-Rya stod
och betraktade allt, som hände på gården.
Brassermanns gård hade fått sitt namn efter
en första ägare, men fastän denna ägare nu
för länge sedan var död, fick gården aldrig
heta annat än Brassermanns gård. Framför en
speceributik innerst på gården låg en öppen
plan, utåt gatan avskärmad av ett rött skjul
från sextonhundratalets slut. Själva
gårdsplanen var stenlagd med kullersten. I alla fyra
kanterna fanns förrättningar. I ett av hörnen
fanns en vattenpost. Framför speceributiken
fanns en rad sönderbitna ledstänger, där man
kunde binda hästar. På en sida fanns en
fotograf iateljé. Denna fotografiateljé upphörde
aldrig att intressera landsborna, som väntade
här på denna sin käraste tillhållsplats. Bilder
av landshövdingar, barn med en glaskula,
överklassbarn med en hund, barn på en
långhårig isbj örnsfäll, brudpar i släp och
handskar, beväringar på permission med mössan
på lut, präster i tvåtungad krage, ungflickor
i sörmlandshättor och provinsdräkt fyllde
skylt-tavlan på inre gårdsväggen. Alla stånd och
klasser bodde här innanför ett glas. Bland
tomlådor, dragkärror, pappkartonger, ett litet
hus för män med beteckningen ”Här”, cyklar,
silltunnor, soplådor, vattenpölar med grönt
gräs mellan kullerstenarna, högar av oanvänd
gatsten, brädlappar, knäbundna hästar och
uppkopplade hundar, i lukten av såpa och sill,
som vällde fram ur specerihandlarns källrar,
stod man här och såg efter bekanta eller
väntade på någon, med vilken man stämt möte.
Speceristens bud kom kånkande på sina varor.
Lantarbetares hustrur med hopsjunken gång
sneddade gården. En hästhandlare körde i fullt
trav in på gården i sin trilla.
615
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>