Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Georg Svensson: Kommentarer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMENTARER
Finland
måste bli det ord, som skrivs först på första
sidan av den nya årgången. Efter att i ett par
månaders nervkrig under systematisk press
från en stor och hänsynslös granne ha bevarat
ett iskallt lugn tvekade inte finnarna att uppta
en strid, i vilken de tycktes dömda att snart
besegras. Denna strid ha de nu när detta
skrives under en månad fört med ett mod
och en skicklighet, som icke överträffats i
krigshistorien. Därigenom ha de själva vunnit
en tillförsikt, som i oberäknelig grad stärkt
deras motståndskraft. För världen ha de visat
att ingen kamp, hur dåliga utsikterna än
äro, behöver vara fåfäng, när den gäller
en rättfärdig sak. Icke minst de små
nationerna, vilkas vilja till självhävdelse var på
väg att förlamas vid anblicken av hur det
ena lilla folket efter det andra måste
underkasta sig mäktiga grannar, äro skyldiga
Finland evig tacksamhet. Finlands ädla föredöme
har hos dem frigjort moraliska krafter, vilkas
verkningar kunna bli avgörande ej blott för
deras eget öde utan för världens.
Gränsen mellan fria och statsägda människor
i detta ”den stora nedbusningens” skede har
aldrig dragits så klar som just nu utmed
Finlands östra gräns, där ett fredligt, förnöjt och
högtstående folk tvingats försvara sig mot
beklagansvärda, okunniga hopar, som strida för
propagandalögner. Vi ha lärt oss under detta
bittra år 1939, att det inte är ideologier och
tänkesätt, som äro drivkrafterna i det politiska
spelet och som böra vara utgångspunkter för
vårt partitagande. Ideologierna ha visat sig
vara enbart förförelsekonster i tjänst hos
nihilistiska revolutionärer. Caliban är lös, och
han hotar hela mänskligheten, erövrade och
erövrande folk lika. Fronterna i det krig som
nu pågår gå lika mycket inom folken som
mellan dem.
Överfallet på Finland och dess politiska
förhistoria har definitivt väckt världssamvetet
och samlat de goda krafterna till den —
åtminstone för oss nu levande — avgörande
striden för de mänskliga värdena. Positionen
för kulturförsvaret är inte gynnsam, och
striden blir fruktansvärd. Att den en gång
skall sluta med seger kan dock ingen betvivla.
Ondskan dömer sin man till slutlig undergång,
ty den förmörkar omdömet och slår förr eller
senare ut i desperation. Lögnen är den
farligaste av alla bundsförvanter, och det är inte
svårt att se var den för närvarande är livligast
engagerad. Därför måste kampen mot de onda
makterna föras med rena vapen. Det är ingen
blåögd idealism och brist på ”realpolitisk”
insikt att kräva ärlighet, sans, generositet,
bortseende från egen fördel och till sist mildhet
av alla dem, som ta del i denna kamp. Världen
är trött på humbug och begär inte bättre än
att få bli delaktig av en allmän sinnesändring.
Om av religiös art eller ej spelar inte någon
avgörande roll; det räcker ett gott stycke med
vanlig anständighet och praktiska
bevekelse-grunder.
Ett nytt år och ett nytt
decennium
Det var ursprungligen meningen att använda
detta utrymme till en återblick på trettiotalets
litterära insatser. Tills vidare får detta anstå.
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
